esrange

UPPDATERAD: Lyckad uppsändning av RAIN

 

rexusbexus on livestream.com. Broadcast Live Free

Följ RAIN:s färd med Rexus11 live. Mer detaljerad information om landningen finns att se här.

De senaste dagarna har vi testat vårt experiment för att se att allting fungerar som det ska, både så att våra sonders lokaliseringssystem fungerar och att vårt experiment fungerar ihop med raketen och de andra experimenten. Vi har även satt in våra sonder och gjort vårt experiment redo för uppskjutningen.  

Lokaliseringssystemet i våra sonder består av en radiosändare samt ett satellitmodem tillsammans med en GPS-modul. Vi testade att båda av sonderna, som ska skjutas upp, skickade ut sin position via båda systemen och att vi kunde få fram positionen i kontrollrummet, där vi kommer att sitta under uppskjutningen. Allt fungerade bra till slut och vi testade även så att lokaliseringssystemet i helikoptern fungerade med våra sonder.

RAIN landningsplats test

Bild: En bild på var våra sonder var under lokaliseringstestet

Efter lokaliseringstesterna så satte vi ihop vårt experiment med raketens servicesystem och de andra experimenten för att se att se så att allting fungerar ihop. Vi har gjort flera tester och det har gått bra för vår del, även om ett av de andra experimenten har haft problem. Vi kommer att göra en testnedräkning imorgon, fredag, samt göra den riktiga nedräkningen och skjuta upp raketen om vädret tillåter samma dag. (Troligen kl 11.45, red. anm.)

RAIN

Bild: Alla delar av raketen, förutom motorn, ihopkopplade

//Team RAIN

RAIN:s egen blogg

Fritt fall i 700 graders värme

Rymdteknik i flygplansmotorer

Källa: Andres Ruenda/Flickr.

Sveriges rymdsnillen på SSC i Solna har varit med och utvecklat nytt material som ska användas i flygplansmotorer. Det är ett material som består av flera komponenter men där minst en är metall, en legering.  Alla nya komponenter, till i det här fallet flygplansmotorer, behöver hårda tester innan de börjar användas och vägen till att skapa den här legeringen har förstås krävt mycket forskning och hårda tester. I alla typer av tyngdkraft.  

På Esrange i Kiruna har aluminiumprover till legeringen värmts upp i en liten ugn ombord på en sondraket som skickades upp från rymdbasen. Under sex minuter föll sedan experimentet fritt samtidigt som det värmts upp till över 700 °C. Därefter övervakade man materialet med hjälp av röntgenstrålning under tiden den svalnar. Här kan du se en kort film på hur det ser ut när metallen svalnar.

SSC har fått uppdraget av ESA som är den enda organisation som kan bidra med den här typen av forskning. Den här nya legeringen väger bara hälften så mycket som de konventionella nickel-legeringar som används idag. Men samtidigt har det nya materialet lika goda egenskaper som sina föregångare.

Men hur viktigt är det med alla de här testerna för att kunna ta fram den här typen av nya material? Jo, flygbolag letar alltid efter sätt att spara bränsle genom att skära ner på planets vikt utan att tumma på säkerheten. Man brukar säga att om man skär ner på vikten med 1% sparas upp till 1,5% bränsle. För kommersiella flygbolag blir de här viktminskningarna snabbt kännbara och kan resultera i billigare biljettpriser och färre mellanlandningar. Detta samtidigt som  den totala miljöpåverkan minskas.

Jag tycker att det är roligt att se att rymdforskningen har användningsområden i många olika branscher.

Centrifug

Bild: Tester har även utförts i ESAs centrifug där man kan nå g-krafter 20 gånger krftigare än normalt. Källa: ESA

EU:s Catherine Ashton och utrikesminister Carl Bildt besöker Esrange

Foto: EU-kommissionen

EU:s höge representant för utrikesfrågor, Catherine Ashton, besöker Kiruna den 6 och 7 mars i samband med en "arktisk resa" På onsdag eftermiddag besöks det svenska rymdcentret Esrange. Utrikesminister Carl Bildt är värd för rundresan och kommer få möjlighet att visa upp det arktiska Sverige och diskutera utvecklingen i regionen. Sverige är f.n. ordförande för Arktiska rådet. -Detta är ett utmärkt tillfälle att visa Catherine Ashton det dynamiska Norrland och diskutera de utmaningar som Arktis står inför, säger utrikesminister Carl Bildt.

Mer info på http://www.regeringen.se/sb/d/7256/a/187567

 

 

Värmeböljan ställer till med problem

Esrange på vintern

Förra veckan var det tänkt att Texus 48 skulle skjutits upp från Esrange i Kiruna. Men så blev det tyvärr inte. Det som satte käppar i hjulen för uppsändningen var värmen. Vi ringde därför upp till Olle på Esrange i Kiruna för att höra hur det går med ”värmeböljan".

Vi får veta att det inte är några problem att skjuta upp raketer just nu, så länge det inte blåser för mycket. Problemet ligger istället i landningen. Det som skjuts upp ska ju sedan komma ner och då vill man inte riskera att nyttolasten landar i vatten.

Runt Esrange finns ett antal mindre sjöar och man beräknar att risken för ett nedslag i vatten är cirka 5 procent. Det kan låta lite men det är en allt för stor risk att ta då man arbetat väldigt länge med varje nyttolast och man har därför inte råd (eller lust för den delen heller) att gå miste om den på grund av ett nedslag i vatten.

Olle berättar att det ska vara minst 17 cm tjock is på sjöarna innan de vill skjuta upp något. Idag är en helikopter ute och mäter isen men man gissar att det inte frusit på till 17 cm för ens om cirka en vecka. Så till dess får raketerna stanna på marken.

I Norrbottens Kuriren kunde man igår läsa om att värmeböljan slår nya rekord, läs artikeln här.

Gästbloggare: Höjdrekord på Esrange

Snart är det dags för uppsändning av några raketer från Esrange – Texus 48 och Maser-12. Dessa raketer går högt, men ingen av dem kommer i närheten av några rekordhöjder på Esrange. Figuren nedan visar hur höjdrekordet på Esrange utvecklats sedan 1966.

Man kan se att den avgörande tekniken för att nå radikalt högre är aktiv styrning av raketen under brinnfasen för att hålla nere nedslagsspridningen.  Den första rakettypen som var styrd var Ariesraketen som användes för att sända upp norrskensforskningsnyttolasterna Porcupine i slutet av 1970-talet. Aries var en raket byggd på det andra steget till interkontinentalroboten  Minuteman. Aries nådde ungefär 460 km höjd.

Resterna av en av Porcupinenyttolasterna kan man faktiskt hitta på Esranges raketskrothög!

Det av Saab utvecklade styrsystemet S19 togs i bruk 1977 och användes i tvåstegsraketen Aureld-High som i januari 1983 höjde rekordet till 495 km.

Raketen MAXUS-TEST sändes upp från Esrange den 25 november 1990 och höjde rekordet till 534 km. Ändamålet med projektet MAXUS-TEST var att prova viktiga stödsystem ombord och på marken för den kommande stora MAXUS-raketen. Det var också tänkt att "kvalificera" rakettypen Skylark 12 för framtida bruk på Esrange för forskning kring rymdplasmafysik - något som dock aldrig blev verklighet. MAXUS-TEST är den hittills enda trestegsraket som sänts upp från Esrange.

Den första MAXUS-raketen havererade 1991, men den andra raketen fungerade perfekt och  den 8 november sattes det nu gällande höjdrekordet – 717 km.

/Sven

Gästbloggare: Det var en gång ett styrsystem som utvecklades för Esrange

I början av 1970-talet stod det klart att användningen av Esrange skulle gynnas av om man kunde skjuta forskningsraketer högre utan att riskera att hamna utanför skjutfältet. Rymdstyrelsen, via Rymdbolaget, lade då ut ett utvecklingsuppdrag på Saab-Scania att ta fram ett styrsystem för sondraketer som medgav just detta - högre topphöjd men med samma nedslagsspridning. Systemet baserade sig på nosroder, placerade i en speciell modul i sondraketens nyttolast. NASA deltog i utvecklingen genom teknisk assistans och bekostande av raketmotorn för det första provskottet - som skedde från NASA:s bas vid Wallops Island, Virginia. Det andra provskottet - med en tvåstegsraket av typen Nike-Black Brant 5C - skedde den 21 oktober 1977. Bilden nedan visar det något tillknycklade andra steget från denna provraket. På bilden ser man  Börje Sjöholm (t.v.) och Jan Englund, båda anställda på Esrange.

Styrsystemet, som fick betecknngen S19 (efter det interna projektnumret på Rymdbolaget), blev en stor succé och används fortfarande av NASA på deras bas White Sands, New Mexico,

 

Läs mer om S19 här och här.

/Sven

Gästbloggare: MASER-12 i Solna - upp från Esrange 26 november

Bilden nedan visar nyttolasten till Maser-12-raketen i SSC:s laboratorium i Solna. I nästa vecka sker vibrationsprovning i Kista och sen bär det av till Kiruna för första nedräkning den 26 november. Maser-12 är en raket för forskning i tyngdlöshet som SSC utvecklat för europeiska rymdorganisatione ESA. Mer information om Maser-12 finns här.

/Sven

Gästbloggare: Svensk rymdnostalgi - 2

Att bilden av de här två herrarna är tagen (i Rymdbolagets laboratorium på Tritonvägen 27 i Solna) på 1970-talet är väl ganska uppenbart när man ser till klädmodet. Till vänster står Lennart Björn, då forskare vid Uppsala Jonosfärobservatorium - numera Institutet för Rymdfysik i Uppsala, och till höger Malte Sjökvist från Rymdbolagets sondraketgrupp. De betraktar en av de s.k. S18-sonderna som ingick i projektet "D-skikt" och syftade till mätningar av elektrontäthet och jonkoncentration på olika höjd inom D-skiktet för att förstå processerna i skiktet 50-100 km under ett norrsken. De två S18-sonderna sändes upp från Esrange den 21 februari 1976 och den 15 januari 1977.

Sonderna sändes upp med Nike-Apache-raketer och nådde 104 km höjd. Sonderna hade byggts av Rymdbolaget. De flesta raketsonder byggdes på den tiden av Saab-Scania, men de små sonderna byggdes på Rymdbolaget för att bevara bolagets upphandlingskompetens.

Du kan läsa mer om S18-projektet här.

/Sven


 

Gästbloggare: Svensk rymdnostalgi - 1

Raketen S36 AURELD-HIgh (AURoral ELectroDynamics) görs klar för uppsändningen från Esrange den 19 januari 1983. Här ligger andra steget Black Brant 5C med nyttolasten i spetsen framför startraketen Terrier (vit i bakgrunden). Platsen är Skylarkhallen på Esrange. Det var Saab som hade byggt nyttolasten. Denna raket satte nytt höjdrekord på Esrange - 495 km. Det förra rekordet på 464 km innehades av raketen Porcupine 3 som sändes upp 1979. AURELD-Highs höjdrekord stod sig till 1992 då Maxus 1B etablerade det gällande höjdrekordet på 717 km.  Läs mer om AURELD-High här

/Sven Grahn

Sondraketen Phocus har lyft

Klockan nio i morse, 21 juli, lyft äntligen sondraketen Phocus. Som vanligt går det raketsnabbt och Phocus nådde en topphöjd på 107 km (väldigt nära den beräknade topphöjden på 110 km). 

 

Nu är en helikopter på väg ut från Esrange till nedslagsplatsen för att bärga nyttolasten.

 

Här hittar du mer om uppdraget och här hittar du vad som händer varje sekund.