esrange

Förra veckan var det tänkt att Texus 48 skulle skjutits upp från Esrange i Kiruna. Men så blev det tyvärr inte. Det som satte käppar i hjulen för uppsändningen var värmen. Vi ringde därför upp till Olle på Esrange i Kiruna för att höra hur det går med ”värmeböljan".

Vi får veta att det inte är några problem att skjuta upp raketer just nu, så länge det inte blåser för mycket. Problemet ligger istället i landningen. Det som skjuts upp ska ju sedan komma ner och då vill man inte riskera att nyttolasten landar i vatten.

Runt Esrange finns ett antal mindre sjöar och man beräknar att risken för ett nedslag i vatten är cirka 5 procent. Det kan låta lite men det är en allt för stor risk att ta då man arbetat väldigt länge med varje nyttolast och man har därför inte råd (eller lust för den delen heller) att gå miste om den på grund av ett nedslag i vatten.

Olle berättar att det ska vara minst 17 cm tjock is på sjöarna innan de vill skjuta upp något. Idag är en helikopter ute och mäter isen men man gissar att det inte frusit på till 17 cm för ens om cirka en vecka. Så till dess får raketerna stanna på marken.

I Norrbottens Kuriren kunde man igår läsa om att värmeböljan slår nya rekord, läs artikeln här.

I början av 1970-talet stod det klart att användningen av Esrange skulle gynnas av om man kunde skjuta forskningsraketer högre utan att riskera att hamna utanför skjutfältet. Rymdstyrelsen, via Rymdbolaget, lade då ut ett utvecklingsuppdrag på Saab-Scania att ta fram ett styrsystem för sondraketer som medgav just detta - högre topphöjd men med samma nedslagsspridning. Systemet baserade sig på nosroder, placerade i en speciell modul i sondraketens nyttolast. NASA deltog i utvecklingen genom teknisk assistans och bekostande av raketmotorn för det första provskottet - som skedde från NASA:s bas vid Wallops Island, Virginia. Det andra provskottet - med en tvåstegsraket av typen Nike-Black Brant 5C - skedde den 21 oktober 1977. Bilden nedan visar det något tillknycklade andra steget från denna provraket. På bilden ser man  Börje Sjöholm (t.v.) och Jan Englund, båda anställda på Esrange.

Styrsystemet, som fick betecknngen S19 (efter det interna projektnumret på Rymdbolaget), blev en stor succé och används fortfarande av NASA på deras bas White Sands, New Mexico,

Läs mer om S19 här och här.

/Sven

Att bilden av de här två herrarna är tagen (i Rymdbolagets laboratorium på Tritonvägen 27 i Solna) på 1970-talet är väl ganska uppenbart när man ser till klädmodet. Till vänster står Lennart Björn, då forskare vid Uppsala Jonosfärobservatorium - numera Institutet för Rymdfysik i Uppsala, och till höger Malte Sjökvist från Rymdbolagets sondraketgrupp. De betraktar en av de s.k. S18-sonderna som ingick i projektet "D-skikt" och syftade till mätningar av elektrontäthet och jonkoncentration på olika höjd inom D-skiktet för att förstå processerna i skiktet 50-100 km under ett norrsken. De två S18-sonderna sändes upp från Esrange den 21 februari 1976 och den 15 januari 1977.

Sonderna sändes upp med Nike-Apache-raketer och nådde 104 km höjd. Sonderna hade byggts av Rymdbolaget. De flesta raketsonder byggdes på den tiden av Saab-Scania, men de små sonderna byggdes på Rymdbolaget för att bevara bolagets upphandlingskompetens.

Du kan läsa mer om S18-projektet här.

/Sven

Bild: Sara Powell bär Marvel efter ett den landat i skogen.

Marvel - The Martian Airborne Research Vehicle är ett studentprojekt som genomförs i Kiruna och är en del av REXUS/BEXUS-programmet, nämligen BEXUS 13.

Syftet med  projektet är att konstruera, bygga och testa en prototyp av en obemannad flygfarkost lämplig för tunn atmosfär och låga temperaturer som liknar atmosfären på Mars.

Projekt Marvels testflygning genomfördes i de lägre regionerna i stratosfären på cirka 10 km höjd och dit fick den skjuts med hjälp av en stratosfärsballong den 28 september från Esrange.

Så här såg det ut när ballongen gick upp:

På Marvels blogg kan man följa arbetet och se mängder av fina bilder. Vi rekomenderar varmt ett besök där!
 

Hårda vindbyar hindrar uppsändning av sondraketen Phocus som ska studera nattlysande moln. På fredag räknar teamet med att kunna göra en ny testnedräkning. Under förutsättning att allt går väl under fredagen och att prognosen om bättre väder stämmer kan det blir en skarp eller så kallad het nedräkning på lördag.