satellit

Bild: Plejadsatellit, cnes.fr

Efter flera års förseningar var det så dags för uppsändningen av Plejaderna, ett franskt satellitsystem som Sverige medverkar i. Plejaderna är ju namnet på en stjärnbild och betyder egentligen ”sjustjärnorna”. Beteckningen talar för att det ursprungligen planerades sju satelliter i programmet men det blev bara två. Satelliterna har ett delat civilt-militärt uppdrag med förmåga att urskilja mycket små detaljer på jordytan. Från en bana på ca 70 mils höjd kan kamerorna ombord urskilja föremål ned till en storlek om 70cm! Svindlade teknisk förmåga. Satelliterna kan dessutom titta både bakåt och framåt och på så sätt skapa stereobilder i 3D. Det säger sig själv att militären är intresserad av en sådan förmåga för spaning och den franska militären är därför en stor beställare. Data har också stort värde inom lantmäterisektorn för karteringar och stadsplanläggning. Sverige har fått attraktiva utvecklingskontrakt till rymdindustrin som bidragit med omborddatorer och markstationen i Kiruna för datamottagning. En liten kvot data har vi också rätt till.
 
På flygplatsen i Cayenne, huvudstad i Franska Guyana där Europas rymdbas ligger, väntar hedersvakten ur Främlingslegionen som spelar Marseljäsen för oss ankommande gäster. Det är drypande fuktigt och hett, kontrasterna mor slasket hemma är slående. Vi slussas vidare till Kourou där själva uppsändningsplatsen ligger. Säkerhetspådraget är rigoröst. Vi checkas ut och in med olika brickor i knippen runt halsen. Vägkorsningarna bevakas av stridsfordon med militär i högsta hugg i kanontornen. Rymdbasen är helt klart av strategiskt intresse.
 
Raketuppsändningen ska ske på natten med en rysk raket, Souyz som självaste Gagarin fick resa med på den första rymdfärden. Det är alltså en gammal och beprövad modell som har visat sig verkligt tillförlitlig. Att skicka upp raketen från ekvatorn istället för Ryssland tjänar man på. Ett helt extra ton nyttolast kan placeras i bana genom att dra nytta av jordrotationen som är snabbare vid ekvatorn. För att serva raketen och rampen har ett litet ryskt samhälle etablerats i här regnskogen. Det känns lite som Tintin-film att ta sig genom den täta tropiska vegetationen som plötsligt öppnar sig. Där ligger en gigantisk raketbas med stora byggnader för att sammanfoga raketer och  satelliter, ramper, torn, spår och tillfartsvägar. Och mitt i alltihop vajar den svenska flaggan, tillsammans med övriga ESA-länders!
 
Åskådarplatsen ligger på behörigt avstånd från raketen ,några kilometer bort. Raketen står belyst långt där borta, väl synlig genom en uthuggning i regnskogen . Nedräkningen är automatiserad men för effektens skull läser projektledaren upp de sista tio stegen; … fem, fyra , tre, två, ett och lift off! Grodorna som har hållit konsert i tropiknatten tystnar plötsligt. De borde väl vara vana vid det här laget kan man tycka. Från raketen hörs ännu inget men en gul flamma tänds i nederdelen. Raketen segar sig upp genom molnen och eldkvasten förvandlar natt till dag. Spridda moln ligger i etage över uppsändningsplatsen och när raketen passerar igenom ”tänds” molnen liksom av det intensiva ljuset i tur och ordning. Hasigheten ökar och snart pilar raketen bort över himlen som en liten gul prick och allt är över. Med en handkikare kan man efter en stund se booster-raketerna falla av från raketens sidor. Allt gick väl och Plejadernas första satellit placerades ut i rätt bana, liksom de fem övriga satelliterna i samma raket. Hela sekvensen tog hela tre timmar.
 
Grodorna tar tillbaks regnskogen.

/Göran Boberg

Läs mer om satelliterna här.

Idag på morgonen invigdes Galileoantennen på Esrange i Kiruna.
På plats under invigningen fanns Rymdstyrelsens GD, Olle Norberg ”- Det var en kul invigning i -20 C,
bandklippning av Lars Persson (SSC), Paul Verhoeven (EU), och Rene Oosterlink (ESA). SSC körde också antennen så vi fick se att den verkligen fungerade, och det gjorde den. Snön yrde då den snurrade!”

Antennen är en i raden av antenner som ska täcka kontakten med de totalt 30 satelliter som Galileo kommer att bestå av när alla är i drift. De två första satelliterna skjuts upp från Franska Guyana nästa år. Att man valt Esrange för placering av antennen beror på rymdcentrets nordliga placering. En satellit i polär bana passerar inom den här antennens räckvidd betydligt oftare än över en antenn
längre söder ut på jordklotet.
Läs Rymdbolagets pressmeddelande

Läs gästbloggaren Roberts inlägg om Galileo

Och hos ESA kan du läsa lite till om invigningen

Bild: SSC

ESA:s kometjägare Rosetta är den rymdfarkost som nått längst bort från solen utan att ha annan källa till elektricitet än solenergi. Rosetta sändes upp 2004 och kommer fram till sitt mål, kometen Churyomov-Gerasimenko, år 2014. Ombord finns mängder av instrument för kometforskning, bland annat två svenska från Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna och Uppsala. Dessutom bär Rosetta med sig en liten landare som skall sättas ned på ytan av kometens isiga kärna. Studenter vid universitetet i Rom har nu byggt en modell av landaren av lego. Detta för att visualisera hur den kommer att användas när den väl når sitt mål om fyra år. I filmen berättar ESA-forskaren Detlef Koschny hur modellen fungerar.

I lördags var det ingen vanlig dag för det var Odins födelseda'...

För 9 år och några dagar sen skickades den svenska miljösatelliten Odin ut i rymden. Odin hade en planerad livslängd på två år men fungerar fortfarande klanderfritt.

Kommer ni ihåg att vi var och träffade Lennart Nordh på Rymdstyrelsen för att prata om Odin, annars ser ni det klippet här ovan.

Hipp hipp hurra!

Nedan hittar du fler filmer om Odin, enjoy :)

Det betyder att till exempel månen är en satellit till jorden och att jorden är en satellit till solen. Vad man dock oftast tänker på som en satellit är en av oss människor tillverkad maskin som cirkulerar jorden. Det kan till exempel vara TV- och vädersatelliter.

Coola bilder på satelliter från Rymdstyrelsens hemsida.