Herschel

Hej igen,

hela denna vecka har jag och sex andra svenska astronomer från Stockholm och Onsala deltagit i en konferens på ESTEC (ESA:s tekniska centrum) i Nederländerna där de första Herschel resultaten har visats. Det är långa dagar fullproppade med spännande presentationer av fantastiska observationer av stjärnor, galaxer, gas- och stoftmoln, planetdiskar, stora surveyer och spektrallinjeavsökningar mm. Idag och igår har det t o m varit parallella sessioner eftersom det har varit så många presentationer. Det är så mycket som vi ska hinna med att bussen fick åka från hotellet kl 7.15 första dagen och körde tillbaka oss kl 19.00, sen har det varit liknande tider de andra dagarna. På rasterna passar alla olika grupper på att jobba eftersom man oftast kommer från olika länder och måste ta varje tillfälle att diskutera sina projekt. Över 400 mycket entusiastiska astronomer är här och alla vill berätta om sina observationer och resultat.
Det finns många astronomer här som har arbetat i åratal med förberedelser och några kan t.o.m. dra sig till minnes det första mötet redan 1977! Så vägen har varit lång till Herschels ettårsjubileum som infaller nästa vecka den 14 maj då det är ett år sedan den lyckade uppskjutningen.
Äntligen är det "skördetid" sa svenska Göran Pilbratt som är vetenskaplig projektledare första dagen.

Det var en presskonferens tidigare idag och alldeles nyss togs ett gruppfoto (hur nu det blev med över 400 deltagare). Titta gärna på ESA:s hemsida om ni vill få mer detaljer om några av projekten. Men kom ihåg att det som släpps i pressreleaser bara är en mycket liten del av alla otroliga Herschel resultat. Dessutom har vi alla bara fått en liten del av de planerade observationerna. Ändå har redan resultaten börjat trillat in. En vetenskaplig tidskrift (Astronomy & Astrophysics) kommer att ge ut en specialutgåva med bara Herschel artiklar nu i maj. Ca 150 artiklar tror jag kommer att ges ut! Nu håller många av oss dessutom på att skriva ännu fler artiklar som ska komma ut i ytterligare en specialutgåva i juli. Och de måste vara klara sista maj så det är bråttom, bråttom. I vanliga fall tar det betydligt längre tid för mig och de flesta att skriva en vetenskaplig artikel så det känns lite extremt minst sagt.
Hittills har Herschel observationerna gjorts av stora grupper, men nu i sommar kommer vem som helst att kunna söka tid på Herschel. Deadline är 22 juli så förutom att alla här diskuterar vad de gjort så planeras det överallt för nya ansökningar om nya projekt och nya idéer. Och även om Herschel bara har en livslängd på 3-4 år så kommer alla dessa observationer att hålla oss astronomer sysselsatta i många år. Vilket är ett väldigt trevlig jobb :)

Jag har naturligtvis glömt min kamera på hotellet varenda dag, men jag lånade just min kollega Paule Sonnertruckers iPhone och tog ett kort på ett föredrag i en av salarna och i fikarasten fick jag nyss ett kort på svenske Göran Pilbratt som är vetenskaplig projektledare för Herschel. Paule ska skicka korten så fort hon har laddat över dem på sin dator. Jag återkommer med dem så snart jag fått dem.

Hälsningar från ESTEC/
rymd-carina

Ps:Har du missat Rymd-Carinas tidigare blogginlägg så kolla här! (Red.anm.)

Bild:Deltagare på Herschel-konferensen

Här på ett snöigt och iskallt Onsala rymdobservatorium/Chalmers har nu alla kommit igång igen på allvar efter jul- och nyårshelgerna: undervisning i nya kurser på Chalmers, seminiarium av Roy Booth i morgon ons 13 jan om MeerKAT teleskopet i Syd-Afrika, Eva Wirström disputerar på fredag 15 jan, observationer med våra två stora radioteleskop, planering av nya konferenser och nya forskningsprojekt.

Några av oss forskar med data från ESA:s rymdteleskop Herschel som sköts upp 14 maj 2009. Herschel observerar infraröd strålning och täcker för första gången alla våglängder från sub-mm till infrarött (55-672 mikrometer). Lägg sedan till att instrumenten är oerhört känsliga och spegeln är den största i rymden någonsin - 3,5 meter - så behöver jag inte förklara att alla astronomer som får använda detta teleskop är otroligt lyckliga och förväntansfulla!! För att ge en uppskattning om Herschels kapacitet kan nämnas att vi som använde Odin satelliten kan få liknande observationer gjorda med Herschel på ca en tiondel av tiden och med ca tio gånger högre känslighet! För att instrumenten ska kunna vara så extremt känsliga är Herschels mottagare kylda till ca -272 grader C med flytande helium. Heliumet räcker i ungefär 3-4 år så det gäller att utnyttja tiden väl. Dessutom har Herschel en bana kring Lagrange punkt 2 i sol-jord systemet (en plats i rymden 1,5 miljoner km från jorden) för att underlätta en låg och jämn temperatur dygnet runt.

Herschel kan både användas för att ta bilder och göra spektroskopi och är därför perfekt för att studera:
- Hur stjärnor och deras planetsystem föds djupt inne i stora, täta och iskalla gasmoln som finns mellan stjärnorna (märk dock att när astronomer pratar om "täta" moln så är de ända bara ungefär lika täta som våra bästa vakuum på jorden!). Vanligt ljus slipper inte ut genom molnet, men det gör däremot infraröd strålning som skvallrar om hur stjärnbildningen går till.
- Hur galaxer bildas i tidiga universum och hur de utvecklas till de galaxer som observeras idag. Det vanliga ljuset rödförskjuts till infraröd strålning när galaxer befinner sig mycket långt bort.
- Observera den kemiska sammansättningen av atmosfärer och ytor hos kometer, planeter och deras satelliter. Kometer betår av sten, grus och is och isen i sin tur består till stora delar av vatten och koldioxid. I denna is pågår en komplex kemi där många stora molekyler bildas (hittills har över 160 molekyler detekterats i rymden).
- Utforska den molekylära kemin i universum.

Flera svenska astronomer på Chalmers & i Stockholm ingår i stora internationella grupper som fått tid för observationer med Herschel i flera forskningsområden.

Läs mer om Herschel på ESA:s hemsida här.

Hälsningar från rymd-carina som är såååå glaaad för att hon får börja forska med Herscheldata :) :)

Bild ovan: Ett snöigt Onsala rymdobservatorium. Inuti radomen ("golfbollen" som är ett "tält") finns vårt 20-m-radioteleskop. Detta teleskop används bland annat för att utföra observationer som kompletterar Herschel observationerna så att rymden signaler kan tolkas så bra som möjligt.

Bild under: Illustration av rymdteleskopet Herschel med jorden i bakgrunden (ESA).

Här rapporterar jag direkt från Korou, och uppsändningen av Herschel/Planck. Bland annat ser ni:

• Färden genom djungeln
• Uppsändningsrampen som flyttas
• Kontrollrummet inifrån

Mycket nöje!

Nu är det nära för Herschel/Planck. Vår Johan är på väg till Korou och vi har hittat ett grym mediehörna på ESA om ni vill se mer. Kolla här.
Och missa inte Johans egna filmer som kommer här på bloggen inom kort.