Utbildning

För några veckor sedan fick Rymdstyrelsen en fråga från barnen på avdelningen Regnbågen på Lövuddens förskola i Västerås. Frågan löd - Varför blir man solbränd av solen? Någon som har varit där borde ju veta.

Nu har vi fått ett jättegulligt tackbrev från förskolan som vi gärna vill dela med oss av!

Johan Köhler som är forskningshandläggare på Rymdstyrelsen och Christer Fuglesang, Sveriges enda astronaut, hjälptes åt att svara på barnens fråga.

Johan -"Solljuset kan delas upp i olika färger. Det vet ni kanske redan, eftersom er avdelning heter Regnbågen. Regnbågen är just ett exempel på hur solljuset delas upp i olika färger. De olika färgerna är olika energirika. Det röda ljuset innehåller minst energi och det lila eller violetta ljuset innehåller mest energi av det ljus vi kan se. Utanför det violetta ljuset i regnbågen finns ännu energirikare ljus (som våra ögon inte kan se) som kallas ultraviolett. Det innehåller så mycket energi att det kan bränna huden om du solar för länge. Då blir huden röd och svider, precis som en vanlig lättare brännskada. Det är inte skönt och kan vara farligt eftersom så stora ytor kan brännas.
För att skydda mot solbränneskador försöker huden ändra färg och bli mörkare. En mörkare färg kan ta emot det ultravioletta ljuset bättre utan att huden bränns. Det finns ämnen i huden som kan ändra färg när de får ultraviolett ljus på sig. Då får du så sakteliga en mörkare ton på huden, det vi kallar solbränna, som kan skydda något mot solbränneskador. Men det är fortfarande viktigt att ta det försiktigt i solen."

Christer - "Den ultravioletta strålningen från solen måste man vara mycket försiktig med i rymden, särskilt under rymdpromenader. Vi astronauter har då kraftiga visir på hjälmarna som till och med är täckta av tunna skikt av guld för att skärma bort den ultravioletta strålningen.

På rymdstationen finns särskilda fönster i kvartsglas som släpper igenom ultraviolett ljus för särskilda experiment och solundersökningar. Vi varnades noga att inte titta för länge där – de astronauter som gjorde det ändå blev snabbt verkligen brända av solljuset!

I rymden är det ultravioletta ljuset från solen faktiskt en av de svåraste påfrestningarna att överleva. Levande organismer måste oftast skyddas för att inte brännas sönder. Men det finns märkliga små djur, till exempel de som kallas björndjur, som kan klara till och med detta i en slags dvala på utsidan av rymdstationen."

Bild: Några rymdkurser kan leda till ett väldigt spännande jobb, NASA

Hur mycket vet du om vårt planetsystem? Eller om hur man beräknar rymdsonders rörelse? Eller vilka förutsättningar det egentligen finns för liv ute i universum? Frågorna är många och väldigt intressanta. Svaren kan du få om du beslutar dig för att läsa en kortare rymdkurs på något av Sveriges universitet.

Exempelvis Astronomi: Livsbetingelser i universum 7.5 HP som startar på Lunds universitet nu till våren. Det är en kurs som behandlar förutsättningarna för liv på olika platser i universum. Den inleds med en beskrivning av universums uppkomst och utveckling, samt vårt nutida universums egenskaper. Vidare diskuteras uppkomsten av solsystemet och förutsättningar för uppkomsten av liv, utvecklingen från organiska byggstenar till levande celler. Livets uppkomst och utveckling på jorden beskrivs och möjligheten till liv på andra platser i och utanför vårt solsysten diskuteras.

En annan spännande kurs till våren är Planetsystem och rymdsonder 7.5 HP på Göteborgs universitet. Den behandlar vår nuvarande kunskap om planetsystemet och dess tillblivelse, med tonvikt på en grundläggande fysikalisk förståelse av planeternas egenskaper. Den beskriver även hur rymdsonder fungerar och hur de används för att utforska planeterna. Den celesta mekaniken med vars hjälp planeters, kometers och rymdsonders rörelser kan beräknas är en viktig del av kursen.

Men vi kan även fresta med en lång rad andra lockande kurser inför våren:

Rymdmaterial

Omborddatorer för rymdfarkoster

Dynamik för rymdfärder

Astrobiologi och molekyler i rymden

Rymdelektronik

Klassisk astronomi

Bemannad rymdfart

Rymdinstrument

Ps. Alla dessa kurser startar inte nu till våren, men de är ändå väl värda att läsa mer om. Det är även de två utbildningar som vi berättade om igår; Rymdfarkostdesigner och Civilingenjör rymdteknik.

På lördag är det sista dagen för att skicka in sin anmälan till landets högskolor och universitet inför vårterminens kurser och utbildningar. Har du kanske inte bestämt dig vad du ska söka så kan vi tipsa om flera roliga utbildningar med rymdanknytning =)

Lars-Göran Westerberg (bilden ovan) är utbildningsledare för Civilingenjörsprogrammet i rymdteknik vid Luleå tekniska universitet (LTU). Honom pratade vi rymdutbildning med.

Han berättar att Civilingenjörsprogrammet i rymdteknik ska man läsa för att få en gedigen ingenjörsutbildning som är genomsyrad- och spetsorienterad mot just rymden. Utbildningen erbjuder ett heltäckande spektra inom rymdområdet i form av två olika spår:
 
Vetenskapsspåret är för dig som vill satsa på mer grundforskningsbetonat arbete i form av t.ex. forskare vid universitet eller forskningsinstitut. Eller varför inte som vetenskapligt projektansvarig för ett instrument som ska åka på en satellit.
 
Ingenjörsspåret är för dig som vill bygga instrument och rymdfarkoster, och/eller arbeta med rymd- och flygteknik.
 
Efter examen kan man arbeta såväl internationellt som nationellt inom rymdindustrin, och inom organisationer som arbetar med renodlad forskning. Det här är några exempel.
 
I Sverige:
Institutet för rymdfysik (IRF), Rymdbolaget/ESRANGE, på högskolor och universitet, RUAG Space, Volvo Aero, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) eller exempelvis Rymdstyrelsen.
 
I Europa och USA:
 ESA, NASA, VEGA Space i Tyskland, Satellitoperatören SES eller Rutherford Appleton Laboratory.
 
Om du skaffat dig en civilingenjörsutbildning i rymdteknik från LTU kan du även arbeta i klassiska ingenjörsbranscher som t.ex. oljeindustrin, stålindustrin och fordonsindustrin.
 
Men vad är det bästa och roligaste med utbildningen?
Närheten till världsledande rymdaktörer i Kiruna, som raketbasen ESRANGE,  Institutet för rymdfysik och radarstationen EISCAT. Dessutom variationen och bredden i utbildningen - som sträcker sig från klassisk fysik och tillämpad matematik - till forskningsfronten inom rymdforskningen idag, i kombination med möjligheterna att jobba i skarpa rymdprojekt i utbildningen.

Håll utkik efter fler intressanta utbildningar, vi kommer pressentera fler under veckan.

Rymdkanalen har samtalat med Ida Berneryd från HotIce-gänget för att gratulera till finalplatsen i Unga Forskareoch för att få deras bästa tips på hur man gör för att lyckas i Unga Forskares tävling.

Förbundet Unga Forskare är en organisation vars uppgift är att öka ungas intresse för naturvetenskap och teknik. De anordnar en utställning där projektarbeten inom naturvetenskap eller teknik tävlar tillsammans med ungdomar från hela Sverige om prestigefyllda stipendier för nära en halv miljon kronor.

Tjejerna från Rymdgymnasiet i Kiruna, Ida, Victoria, Anna och Alva, medverkade med projektet HotIce som är ett experiment rörande kristallisation av ett salt kallat "HotIce" under mikrogravitation och höga g-krafter. Målet med projektet var att se om kristaller skulle kunna påverkas olika av att bildas under g-krafter respektive i tyngdlösa förhållanden.

Lagets beskrivning av kristallexperimentet blev år 2010 utvalt att delta i ESA:s CanSat Competition 2010, vilket innebar att experimentet skulle få utföras. I augusti 2010 deltog projektet i ESA-tävlingen då kristallexperiment sändes upp i en raket ca 2 kilometer upp i luften. Därefter studerades resultatet av kristallisationen i mikroskop. Resultatet presenterades sedan för juryn i CanSat tävlingen och projektet fick för sin insats i tävlingen mottaga pris för ”Bästa Innovation”.

Resultatet av experimentet tyder på en viss skillnad i kristallstrukturerna och projektet hoppas nu att vidareforskning kommer att bedrivas utifrån dessa resultat. Sedan dess har projektet även förstås deltagit i Unga Forskare 2011!

Men hur gör man då för att komma med i Unga Forskare?
Om man vill vara med på Unga forskares mässor så bör man ta reda på vart närmaste regionala utställning finns och sedan anmäla sig till denna. Nu är det ju ett tag kvar till nästa års regionala mässor och finaler drar igång, men är man sugen så anmäler man sig till dessa via deras hemsida. Det är helt gratis!

Hur kommer man på ett projekt?
Att tänka ut ett smart projekt behöver inte vara så svårt. Har man något naturvetenskapligt eller tekniskt område eller ett problem man är intresserad av så har man redan där tagit sig en bra bit. Sedan gäller det bara att tänka ut hur man vill ta tag i forskningsprojektet och vad man är intresserad att lära sig mer om eller komma med en lösning till. Det finns i stort sett alltid hjälp tillgänglig att få från exempelvis universitet och lärare som kan vara bra för att komma igång. Detta kanske inte låter så enkelt men det är faktiskt lättare än man tror om man hittar inspiration i något man brinner för.

Hur kom ni på er idé?
Vi kom på idén till vårt projekt då vi alla i HotIce-laget var intresserade av kristaller och kristallbildning och råkade komma över ett häftigt youtube klipp som visade en mycket snabb kristallbildning. Då vi såg detta klipp visste vi att vi ville göra något med kristaller och så började vi fundera över hur man skulle forska inom just kristaller. Efter lite efterforskning kom vi fram till att det inte gjorts så mycket forskning kring just kristallbildning i rymden och då visste vi att det var precis vad vi ville göra!

HotIce tre bästa tips för att komma långt med ett projekt:

Tro på er själva!
Vi i HotIce laget är inte klassens duktigaste elever och har inte MVG i alla ämnen, det enda vi hade var en idé som vi visste var bra och som vi verkligen brann för och tack vare detta har vi kommit så här långt.

Ge inte upp!
Om man ger sig in på ett eget forskningsprojekt är det viktigt att komma ihåg att det alltid kommer att finnas motgångar. Låt aldrig motgångarna tynga ned er, utan klara upp dem, och när ni väl klarat upp dem så kommer allting att gå tusen gånger lättare.

Sök sponsring!
Något som vi verkligen lärt oss är att om man har en bra idé så finns det massor med företag där ute som är villiga att hjälpa till med allt man kan tänkas behöva, det gäller bara att fråga dem!

Rymdkanalen har varit på besök på Rymdgymnasiet i Kiruna, ni har väl inte missat filmen från det besöket?

Bild: HotIce vid montern på Unga Forskares utställning. Från vänster: Victoria Windén, Ida Berneryd, Anna Huhta och Alva Kihlgren.

Nu har alltså fyra elever på Rymdgymnasiet i Kiruna blivit sponsrade för att ställa ut ett rymdprojekt på Unga Forskares mässa i Luleå 2011 på Teknikens Hus. Kirunas "Spacebabes" som de kallar sig siktar att komma till riksfinalen i Stockholm.

I somras var de fyra rymdgymnasisterna i Norge och representerade Sverige i ESAs årliga CanSat-tävling. Tävlingen innebär att ungdomar sänder upp experiment i colaburkar i rymdraket. Kirunateamets bidrag fick pris för ”Bästa innovation”.

Experimentet gick ut på att skicka ett salt upp i atmosfären. Saltet, kallat HotIce, kristalliserades under färden. Eleverna kunde sedan studera hur kristallerna påverkats av de extrema G-krafter som rådde under färden. Kanske rymdsjukan, som drabbar astronauter, beror på rubbningar i balansorganets kristaller?

Nu har eleverna fått sponsring från LKAB, Kiruna kommun och Esrange. Detta betyder mycket för deras forskningsprojekt, som ska ställas ut i vår. De jobbar nu för fullt för att färdigställa sitt projekt för att visa upp det på utställningen. De hoppas på att gå vidare från Luleå och få chans att tävla mot andra gymnasieprojekt i en riksomfattande mässa i Stockholm.

Läs mer om projektet här.

Bild: (från vänster) Anna Huhta från Haparanda, Alva Kihlgren från Lillhärdal, Ida Berneryd från Trosa och Viktoria Winden från Vällingby.