uppsändningar

Bild: Affisch över Phobos-Grunts uppdrag. Roscosmos

På lördagen den 14 januari eller söndagen den 15 räknas det med att de två satelliterna Phobos-Grunt och Yinghou-1 kommer tillbaka till jorden, troligen kommer de landa i Afghanistan. De två satelliterna sändes upp i november men avvek från sin kurs. Sedan dess har de mer eller mindre seglat runt i rymden. Det har gjorts flera försök att kontakta satelliterna men utan framgång och därför tas de nu ner.

Båda satelliterna hade svensk teknik med sig så vi på Rymdkanalen tog kontakt med Stas Barabash på IRF för att höra vad detta innebär för dem.

Så här svarade han.

1. Vad betyder det för er att Phobus-Grunt kommer tillbaka?
IRF-Kirunas bidrag i projektet var ganska litet. Vi byggde tre små likadana sensorer, en för Phobos-grunt och två för Kinesisk mikrosatellit Yinghuo. Eftersom sensorerna var nästan identiska till sensorn som vi har utvecklat för ESA BepiColombo missionen till Merkurius har vi inte spenderat för mycket resurser på Phobos-Grunt.

Från början var huvudmålet för oss också att sätta upp ett internationell samarbetet med Ryssland ock Kina samt lära oss hur deras "system" fungerar. Att genomföra mätningar vid Phobos och vid Mars när solen är så aktiv som nu skulle också vara intressant. Men vi har fortfarande vårt instrument på ESA Mars Express och det fungerar bra. Så trots Phobos-Grunt inte har nått Mars, uppnår vi vårt huvudmål ändå. Kontakterna och samarbetet med Ryssland och Kina öppnade för oss möjligheten att flyga mycket mer avancerade instrument till Mars på en Kinesisk mission och landa på Månen med Ryssland (förhoppningsvis, första svenska instrumentet som landar på andra himlakropps yta).

2. Kommer ni få en ny chans med era instrument? En annan flygning?
Just nu diskuteras det i Ryssland om en Phobos-Grunt-2 med uppsändning år 2016 men vi kommer troligen inte att vara med igen.

Bild: Stas Barabash. Charlotte-Rymdkanalen.

Igår, söndag 30 oktober, lyfte en obemannad rysk s.k. progress-farkost till ISS med en last på 2,8 ton bestående av vatten, mat och andra förnödenheter. Progressen beräknas docka med ISS på onsdag. I augusti havererade en obemannad progress-farkost på väg till ISS. Eftersom det är samma typ av bärraket som används både till bemannande och obemannade transporter uppstod viss oro inför kommande uppsändningar av kosmonauter och astronauter till ISS.  Men efter den lyckade uppsändningen i går räknar nu Roskosmos och NASA med att den kommande besättningen till ISS ska kunna sändas iväg planenligt den 13 november.

I Fredags på började Juno sin fem år långa färd mot Jupiter. Så här såg det ut vid uppsändningen.

Bild: En Atlas V-raket lyfte med Juno, NASA/JPL-Caltech

Gå gärna in på NASAs hemsida för att se fler filmer från Junos uppsändning och separation.

NASA skickar i dagarna upp satelliten Juno för att ta en närmare titt på vårt solsystems största planet, Jupiter. Just nu görs Juno redo att lyfta från startplattan på Cape Canaveral Air Force Station i Florida, förhoppningsvis redan nu på fredag ​​den 5 augusti, 2011.

Efter fem års färd ska Juno sedan komma fram till Jupiter i juli 2016. Där kommer den att ligga i omloppsbana kring Jupiter i ungefär ett år.

Junos uppdrag består av flera delar. Dels att ta reda på hur mycket vatten som finns i Jupiters atmosfär, att titta djupt in i Jupiters atmosfär för att bland annat mäta sammansättning, temperatur och molnrörelser. Juno ska även kartlägga Jupiters magnet- och gravitationsfält, samt utforska och studera Jupiters magnetosfär.

NASA hoppas att Juno kommer förbättra förståelsen av vårt solsystem genom att med Juno avslöja ursprunget och utvecklingen av Jupiter.

Bild: Juno, NASA

Här är NASAs informationsvideo om Juno:

Dagens planerade uppsändning av sondraketen Phocus fick avbrytas på eftermiddagen på grund av starka vindar och ett tjockt molntäcke över Esrange.

Nytt försök är planerat till imorgon. Följ Krister Sjölanders twittrande från nedräkningen på http://twitter.com/#!/PHOCUS_launch

Här hittar du mer information om Phocus uppdrag och vad som händer varje sekund under raketfärden.