Rymdexperter

Nu har du chansen att chatta med en NASA-expert! Temat är: "Getting a GRIP on Hurricane Tracking" och ger dig möjligheten att ställa alla frågor du kommer på om orkan-jakt :)

Imorgon 29 juli 21:00 svensk tid startar chatten. Klicka här för att läsa mer

Bild: Orkanen Wilma den 23 oktober 2005. Det är den mest intensiva orkan som någonsin uppmätts i Atlanten. NASA/MODIS

Nu har vi fått ett så gulligt brev hit till redaktionen att bara måste visa alla.
Så här skriver en engagerad förskolelärare i Umeå:

Hej alla på Rymdkanalen!

Vi skriver till er från en förskola i Sörfors utanför Umeå.

I höstas i samband med den spännande uppskjutningen av rymdfärjan, så
pratade vi mycket om rymden och rymdfärjor mm. Barnen som hos oss är
mellan 2-4 år var väldigt intresserade och vi tittade på sändningar
via webben både på svt och NASAs hemsidor bland annat. Några som var
sugna byggde egna rymdfärjor och berättade om allt de lärde sig. Vi
tapetserade väggar med bilder från rymdfärden och barnen satt långa
stunder där och berättade för varandra och oss vuxna om hur åskvädret
ställde till det mm.

Till slut pratade alla om Christer Fuglesang som en kompis - det var ibland svårt för oss pedagoger och föräldrar att hänga med. En av våra flickor, 3 år gammal då, förklarade att hon skulle bli astronaut då hon blev stor!

En av våra pojkar ( 3år ) blev SÅ glad när hans föräldrar berättade att Christer skulle komma och hälsa på (en av pappans jobbarkompisar), föräldrarna undrade lite varför han blev så ivrig - med tanke på att han knappt kände honom, då svarade han:

- Jag kan inte tro det, att Christer Fuglesang ska komma hem till mig!!

Döm om hans besvikelse då det inte var han...

Här nedan ser ni en sammanställning av barnens arbete, jag tror absolut att Umeå kommer ha många rymdexperter i framtiden :)

Den 31 mars är det dags för prisutdelning från Kungl. Vetenskapsakademien till våra vänner i rymden. Mäktigt!

"för hans uppfinningsrikedom i instrumentutveckling som resulterat i nya, uppmärksammade rön om förekomsten av antimateria i den kosmiska strålningen"

Tadaaa - Wallmarkska priset 2010 går till Mark Pearce på KTH!

"för hans hängivna insatser som astronaut, forskare och inspiratör inom rymdområdet".

Vem kan det vara? Wargentinmedaljen i guld går till Christer Fuglesang!

Vi på Rymdkanalen träffade Mark Pearce första gången på Rymdforum 2009. Då pratade han om kosmisk strålning. Om du inte var där kan du ladda ner hans presentation här. Garanterat spännande!

Nu är han bland annat på gång med ballongflygningar från Esrange i höst. Dom kommer mäta rätt avancerade saker. Läs om projektet PoGOLite här.

Stort GRATTIS från oss på Rymdkanalen!

Bild: Konserthuset i Stockholm där prisutdelningen sker i Grünewaldsalen. Wikimedia Commons

Tänk er tillbaka i tiden så långt ni kan minnas. Mina barn tycker att jag är gammal när jag pratar om saker som hände för 30 år sedan. Men i universum så är en människas livslängd ingenting jämfört med stjärnornas, galaxernas eller universums ålder som är 13.7 miljarder år. Så det skulle vara väldigt svårt att t ex studera galaxernas utveckling om det inte var för det faktum att ljuset har en viss hastighet (300 000 km/s). Det betyder att när vi tittar ut i rymden så ser vi tillbaka i tiden. Ju längre bort vi tittar, desto längre tillbaka i tiden ser vi. Så ljuset från de allra flesta stjärnor vi ser har färdats mycket, mycket längre än någon av oss har levt.

Tyvärr är inte möjligt att se ända tillbaka till Big Bang. Det fanns nämligen en ogenomtränglig dimma under universums första 400 000 år som hindrade ljuset från att komma ut. Men när den dimman försvann så blev universum plötsligt genomskinligt -- men då fanns det å andra sidan inget att se. Inga stjärnor, inga galaxer, ingenting -- förutom en tunn och oerhört jämn gas i hela universum som bara bestod av väte och helium (och någon enstaka litium atom här och var). Denna tid som kallas de kosmiska mörka åren varade ca 500 miljoner år och tog inte slut förrän de första stjärnorna och senare de första galaxerna bildades. Dessa första stjärnor skapade förutsättningar för dagens universum genom att de för första gången bildade grundämnen tyngre än väte och helium. Stjärnor är verkligen grunden för allt liv. Vår egen stjärna ger oss värme och en eller flera tidigare stjärnor som föddes, levde och dog bildade för mer än fem miljarder år sedan de grundämnen som vår planet och vi själva är uppbyggda av.

Men hur exakt kunde de första stjärnorna i universum bildas från den tunna och extremt jämna gasen av väte och helium? Det var mycket svårt för stjärnor att bildas i tidiga universum eftersom förhållandena var mycket olika från idag.  Ingen har någonsin observerat något från denna mörka tid, även om flera försök har gjorts. Det finns nämligen en mycket liten mängd molekyler (sammansättning av flera atomer) i gasen som skulle kunna stråla eller absorbera strålning i andra våglängder än synligt ljus. Därför har vi som använde Odinsatelliten sökt efter signaler från de kosmiska mörka åren. Odin kan observera strålning kring 0,5 mm (vanligt synligt ljus har vågländer som är ca 1000 gånger kortare). Inga signaler detekterades, men förmodligen är signalerna många gånger svagare än vad Odinsatelliten kan mäta. Därför fortsätter nu vårt Onsala/Paris/Rom/Madrid-forskarlag med sökandet och nu ska vi använda rymdteleskopet Herschel som är mycket känsligare än Odin.

Men man måste verkligen ha tålamod när man forskar -- detta forskningprojekt kan nog ta resten av mitt liv. Ibland kan det vara frustrerande när allt tar så lång tid och det inte känns som att något händer. Men då får man trösta sig med att blicka ut i ett oändligt universum där några år mer eller mindre inte spelar någon roll :)

Hälsningar från rymd-carina
(som just nu håller på med att skriva klart en vetenskaplig artikel om detta projekt och har lite skapandeångest)

Bildtext:
Denna datorsimulerade bild visar hur man tror att två täta klumpar av den ursprungligen tunna och jämna gasen har bildats ca 200 miljoner år efter Big Bang vilka kan komma att utvecklas till en dubbelstjärna. (Bild och simulering: Ralf Kaehler, Matthew Turk och Tom Abel.)

Carina Persson, eller "Rymd-Carina" som Mix Megapol kallar henne, är astronom och jobbar på Onsala Rymdobservatorium. Läs mer här.

Här på ett snöigt och iskallt Onsala rymdobservatorium/Chalmers har nu alla kommit igång igen på allvar efter jul- och nyårshelgerna: undervisning i nya kurser på Chalmers, seminiarium av Roy Booth i morgon ons 13 jan om MeerKAT teleskopet i Syd-Afrika, Eva Wirström disputerar på fredag 15 jan, observationer med våra två stora radioteleskop, planering av nya konferenser och nya forskningsprojekt.

Några av oss forskar med data från ESA:s rymdteleskop Herschel som sköts upp 14 maj 2009. Herschel observerar infraröd strålning och täcker för första gången alla våglängder från sub-mm till infrarött (55-672 mikrometer). Lägg sedan till att instrumenten är oerhört känsliga och spegeln är den största i rymden någonsin - 3,5 meter - så behöver jag inte förklara att alla astronomer som får använda detta teleskop är otroligt lyckliga och förväntansfulla!! För att ge en uppskattning om Herschels kapacitet kan nämnas att vi som använde Odin satelliten kan få liknande observationer gjorda med Herschel på ca en tiondel av tiden och med ca tio gånger högre känslighet! För att instrumenten ska kunna vara så extremt känsliga är Herschels mottagare kylda till ca -272 grader C med flytande helium. Heliumet räcker i ungefär 3-4 år så det gäller att utnyttja tiden väl. Dessutom har Herschel en bana kring Lagrange punkt 2 i sol-jord systemet (en plats i rymden 1,5 miljoner km från jorden) för att underlätta en låg och jämn temperatur dygnet runt.

Herschel kan både användas för att ta bilder och göra spektroskopi och är därför perfekt för att studera:
- Hur stjärnor och deras planetsystem föds djupt inne i stora, täta och iskalla gasmoln som finns mellan stjärnorna (märk dock att när astronomer pratar om "täta" moln så är de ända bara ungefär lika täta som våra bästa vakuum på jorden!). Vanligt ljus slipper inte ut genom molnet, men det gör däremot infraröd strålning som skvallrar om hur stjärnbildningen går till.
- Hur galaxer bildas i tidiga universum och hur de utvecklas till de galaxer som observeras idag. Det vanliga ljuset rödförskjuts till infraröd strålning när galaxer befinner sig mycket långt bort.
- Observera den kemiska sammansättningen av atmosfärer och ytor hos kometer, planeter och deras satelliter. Kometer betår av sten, grus och is och isen i sin tur består till stora delar av vatten och koldioxid. I denna is pågår en komplex kemi där många stora molekyler bildas (hittills har över 160 molekyler detekterats i rymden).
- Utforska den molekylära kemin i universum.

Flera svenska astronomer på Chalmers & i Stockholm ingår i stora internationella grupper som fått tid för observationer med Herschel i flera forskningsområden.

Läs mer om Herschel på ESA:s hemsida här.

Hälsningar från rymd-carina som är såååå glaaad för att hon får börja forska med Herscheldata :) :)

Bild ovan: Ett snöigt Onsala rymdobservatorium. Inuti radomen ("golfbollen" som är ett "tält") finns vårt 20-m-radioteleskop. Detta teleskop används bland annat för att utföra observationer som kompletterar Herschel observationerna så att rymden signaler kan tolkas så bra som möjligt.

Bild under: Illustration av rymdteleskopet Herschel med jorden i bakgrunden (ESA).