Rymdexperter

I tisdags kunde man läsa om de sex besättningsmedlemmarna på Internationella rymdstationen, tre ryssar, två amerikaner och en japan som tvingades evakuera ISS och sätta sig i räddningsfarkoster efter att ha siktat rymdskrot på kurs mot stationen. Avståndet till föremålet ska ha varit så litet som 250 meter.

Men, hur stor risk kan  rymdskrot utgöra för aktiva rymdfarkoster och satelliter?

Vi frågade Per Magnusson, astronom som jobbar på Rymdstyrelsen, och här kommer hans svar:

Ja, risken för kollisioner med rymdskrot är något rymdfarare säkert får leva med lång tid framåt. Tusentals satelliter och raketsteg har skickats ut i bana kring jorden och många finns kvar många år efter att de fullgjort sin uppgift. Ett mycket stort antal mindre fragment har slitits loss på grund av kollisioner och explosioner. Detta är ett ökande problem. De större objekten, decimeterstora föremål och större har man ganska bra koll på från jorden med radarutrustning och kan förutse när det finns risk för kollision. Bemannade rymdfarkoster kan då ofta göra små kurskorrigeringar för att undvika faran. Centimeterstora objekt är svårare att detektera. Trots den ringa storleken kan dessa ändå vara mycket farliga eftersom de far fram med farter på flera kilometer per sekund och fungerar som höghastighetsammunition.

Ett skräckscenario för framtiden är att mängden rymdskrot blir så omfattande att man får en kedjereaktion av kollisioner. Varje kolliderande satellit ökar mängden rymdskrot vilket ökar frekvensen av nya kollisioner, osv. Detta kan undvikas genom strikta regler för hur satelliter sänds upp i rymden, kombinerat med krav på att satelliter tas bort från kollisionsområden i rymden när de tjänat ut. Möjligheten att med renhållningsfarkoster aktivt rensa bort rymdskrot har också diskuterats.

Bild: NASA

Rymdkanalen fick idag äran att träffa Jean-Jaques Dordain, ESA:s generaldirektör på Rymdstyrelsen i Solna. Därefter skulle han träffa vår rymdminister Jan Björklund. Mellan alla viktiga samtal smet Rymdkanalen förstås in och ställde några frågor.

Dordain var en av de fem första fransmännen som blev uttagna till en astronaututbildning i slutet av sjuttiotalet, men han har tyvärr aldrig fått chansen att göra någon rymdresa. I en intervju med DN, strax efter att han tillträdde som generaldirektör sommaren 2003, fick Dordain frågan om vad som ska bli annorlunda inom ESA nu när han tillträder.

- Under de senaste 30 åren har ESA varit drivet av teknik, av vad som har varit möjligt att göra. Den perioden är över nu, och vi måste byta sätt att arbeta. Inga fler lösningar utan problem. Nu måste vi drivas mycket mer av vad medborgare behöver. Ett tydligt exempel är det europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo, säger Jean-Jaques Dordain.

Det var för åtta år sedan, så här säger han idag om Sverigebesöket och Sverige som rymdnation.

Rymdkanalen har tidigare berättat om projektet Mars 500, en simulerad resa till Mars. Projektet består av en rad experiment kring långtidsisolering under en rymdfärd och är ett samarbete mellan Europeiska rymdorganisationen (ESA) och Ryska rymdflygstyrelsen (PKA).

På ESAs hemsida kan man följa projektet och titta på mängder av bilder på både besättning och den fascinerande simulationsmodulen.

Efter landningen på Mars den 12 februari kommer besättningen att vara ute och utforska den röda planeten i två dagar. Sen bär det av tillbaka till jorden igen.

Bild: Mars, NASA

Imorgon kl 21.00 är det åter dags för chatt med NASA, eller rättare sagt NASAs rymdingenjör och ljudbangs-guru Ed Haering. Chatten kommer att handla om Sonic booms, så kallade ljudgangar. Ed Haering vet nämligen allt om hur det är att försöka tämja en ljudbang. Passa därför på att få ett och annat frågetecken uträtat!

Vid hastigheter som överstiger ljudets hastighet skapas en tryckvåg kring det föremål, exempelvis flygplan, som färdas fortare än den naturliga vågutbredningshastigheten. Tryckstegringen framför flygplanet ger då upphov till en stötvåg, som när den når marken uppfattas som en kraftig och plötslig explosion, en så kallad ljudbang. Denna ljudbang är ett hinder för supersoniska civilflygplan eftersom tryckvågen kan vara så stark att till och med byggnader kan förstöras. Så länge får vi alltså åka något saktade över känsliga områden.

Ed Haering, NASA

Bild: Ritning av hur ett framtida supersoniskt flygplan skulle kunna se ut, NASA.

10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1..... and we have a lift off!

Nu ni, nu jag ska ut och resa. Det blev ingen rymdresa men till andra sidan jorden ska jag. Jag kommer vara på resande fot i tre månader, i värmen. Men tro inte att jag kommer glömma er på Rymdkanalen, om jag lyckas så kan ni få se fina stjärnbilder från så väl Nya Zeeland som Papua New Guinea.

Och ni kommer nog inte glömma mig heller, för min nuna kommer synas mycket här på Rymdkanalen :) Jag och min fina kollega Arvid har åkt land och rike runt och resultatet kommer inom en snar framtid.  

Hoppas ni får ett riktigt fantastiskt 2011, vi hörs och ses här på Rymdkanalen!

Bild: Uppsändning av Alliance Delta II. NASA/Bill Hartenstein/United Launch Alliance