Utbildning

Barn älskar rymden

För några veckor sedan fick Rymdstyrelsen en fråga från barnen på avdelningen Regnbågen på Lövuddens förskola i Västerås. Frågan löd - Varför blir man solbränd av solen? Någon som har varit där borde ju veta.

Nu har vi fått ett jättegulligt tackbrev från förskolan som vi gärna vill dela med oss av!

Johan Köhler som är forskningshandläggare på Rymdstyrelsen och Christer Fuglesang, Sveriges enda astronaut, hjälptes åt att svara på barnens fråga.

Johan -"Solljuset kan delas upp i olika färger. Det vet ni kanske redan, eftersom er avdelning heter Regnbågen. Regnbågen är just ett exempel på hur solljuset delas upp i olika färger. De olika färgerna är olika energirika. Det röda ljuset innehåller minst energi och det lila eller violetta ljuset innehåller mest energi av det ljus vi kan se. Utanför det violetta ljuset i regnbågen finns ännu energirikare ljus (som våra ögon inte kan se) som kallas ultraviolett. Det innehåller så mycket energi att det kan bränna huden om du solar för länge. Då blir huden röd och svider, precis som en vanlig lättare brännskada. Det är inte skönt och kan vara farligt eftersom så stora ytor kan brännas.
För att skydda mot solbränneskador försöker huden ändra färg och bli mörkare. En mörkare färg kan ta emot det ultravioletta ljuset bättre utan att huden bränns. Det finns ämnen i huden som kan ändra färg när de får ultraviolett ljus på sig. Då får du så sakteliga en mörkare ton på huden, det vi kallar solbränna, som kan skydda något mot solbränneskador. Men det är fortfarande viktigt att ta det försiktigt i solen."

Christer - "Den ultravioletta strålningen från solen måste man vara mycket försiktig med i rymden, särskilt under rymdpromenader. Vi astronauter har då kraftiga visir på hjälmarna som till och med är täckta av tunna skikt av guld för att skärma bort den ultravioletta strålningen.

På rymdstationen finns särskilda fönster i kvartsglas som släpper igenom ultraviolett ljus för särskilda experiment och solundersökningar. Vi varnades noga att inte titta för länge där – de astronauter som gjorde det ändå blev snabbt verkligen brända av solljuset!

I rymden är det ultravioletta ljuset från solen faktiskt en av de svåraste påfrestningarna att överleva. Levande organismer måste oftast skyddas för att inte brännas sönder. Men det finns märkliga små djur, till exempel de som kallas björndjur, som kan klara till och med detta i en slags dvala på utsidan av rymdstationen."

 

 

Mars 500 avslutas idag kl. 11 kommer de sex männen ut efter 520 dagar i ett stålrör

Experimentet Mars 500 med en simulerad marsresa har fascinerat människor över hela jorden. Kl. 11.00 öppnas den luckan till luftslussen som har varit förseglad sedan den 3 juni 2010.

Projektet Mars 500 har genomförts i Moskva, Ryssland. Rymdbasen är ett låst laboratorium på 550 m³ som innehåller tre delar, en rymdfarkost, en marslandare och ett marsliknande landskap där delar av besättningen har landat och utfört olika experiment. Syftet med Mars 500 är bland annat att samla kunskap och erfarenhet för att förbereda en eventuell framtida resa till planeten Mars. De viktigaste lärdomarna handlar om fysiologiska och psykologiska effekter av långvarig isolering. Följ öppningen av luckan på ESA:s webbplats, sändningen startar kl. 10.50

Rymdkanalen har tidigare rapporterat om projektet och vi har också varit i kontakt med resenärerna.Se deras svar på en fråga från rymdkanalens läsare!

 

Gästblogg: RAIN –ett extraordinärt studentprojekt!

Idag kan vi stolt presentera ännu en gästbloggare här på Rymdkanalen! Eller snarare en hel grupp av bloggare. Det är ett gäng studenter på KTH i Stockholm som fått chansen att flyga ett experiment ombord på en sondraket från Esrange. Ni kommer att kunna följa deras projekt här i bloggen fram till uppsändningen i mars.

Fram till 23 oktober finns chansen att anmäla sig till nästa flygning med Rexus/Bexus.

"Vi är en grupp studenter från Kungliga tekniska högskolan som är med i årets REXUS/BEXUS program.  REXUS är ett årligt återkommande projekt som låter studentgrupper från olika europeiska universitet designa och bygga raketburna experiment som skjuts upp från Esrange i Kiruna. Läs gärna mer om REXUS/BEXUS på www.rexusbexus.net. Nästa REXUS raket kommer skjutas upp i Mars 2012 och då kommer vårt experiment, RAIN finnas med! RAIN står för Rocket deployed Atmospheric probes conducting Independent measurements in Northern Sweden, och syftet är att testa en metod för provtagning av aerosol partiklar i den mellersta atmosfären.

På cirka 57 kilometers höjd kommer två Free falling Units (FFU), mätsonder, att skjutas ut från raketen. De kommer nå en maxhöjd på ca 80 kilometer och sedan falla fritt genom atmosfären. Under fallet kommer olika provtagnings ytor exponeras kortare stunder på undersidan av FFU:n med hjälp av en roterande platta. På detta sätt samlas separata prover in vid olika höjder vilket kommer ge oss en profil på aerosol partiklar vertikalt genom atmosfären. För att kunna kartlägga när proverna exponeras så kommer GPS data samlas in under fallet, ur detta får vi hastighet och position.  FFU:erna kommer utveckla en fallskärm vid ca 6 kilometers höjd, landa och återfinnas med hjälp av GPS. Analyserna av proverna kommer utföras av doktorander på Meteorologiska Institutionen vid Stockholms Universitet, som vi hoppas kommer kunna använda sig av resultatet i sin forskning.  Aerosol partiklar tros på olika sätt påverka både vår hälsa, klimat och miljö.
 

Teamet består för närvarande av 16 studenter från olika program vid KTH och doktorander från Meteorologiska Institutionen vid Stockholms Universitet. Ungefär hälften är gäststudenter från andra länder. För många av oss är det en dröm som går i uppfyllelse att få arbeta med raketer och vid tiden för uppskjutet i Mars kommer de flesta av oss att ha jobbat med RAIN dagligen i 18 månader, så ni förstår att vi verkligen ser fram mot det! Det känns också häftigt att vara med och utforma ett projekt med riktig vetenskaplig relevans redan under sin studietid.

Den aktuella statusen i projektet är att det mesta är färdig konstruerat, nu återstår ett antal tester så vi kan vara säkra på att experimentets alla delar fungerar och håller för olika typer av belastning. Bland annat ska vi snart testa utskjutet av FFU:erna från raketmodulen.  Vi kommer hålla er uppdaterade med jämna mellanrum här på Rymdkanalen om våra framsteg!  Ni kan också kolla in vår hemsida:  www.rainexperiment.se

Nedan är en film från uppskjutet av experimentet SQUID, vilket var förra årets REXUS projekt från KTH. Vi hoppas på att kunna få se liknande bilder efter uppskjutet av RAIN i Mars 2012!"
 

http://youtu.be/5tSJXv82kQs

Besök av en superhjälte!

FrågAnn

Idag fick Rymdstyrelsen fint besök av en riktig superhjälte med det finurliga namnet FrågAnn!
Hon hade med sig en rad frågor om rymden från lågstadiebarnen på Klastorpsskolan i Stockholm. Pelle Magnusson som är astronom och jobbar på Rymdstyrelsen fick svara på frågor om svarta hål, planeter, rymddräkter och mycket annat. Det hela kommer att utmynna i en film som ni kommer att kunna se här på Rymdkanalen. Så håll utkik!
Bild: Superhjälten FrågAnn

Här är rymdgymnasisterna som sponsras till Unga Forskares mässa

Rymdgymnasister

Här är en rapport från Rymdgymnasiet i Kiruna som jag och Charlotte besökte för en tid sedan. Då fick vi bland annat se experiment med SVARTKRUT! Mer om detta kommer inom kort...

Nu har alltså fyra elever på Rymdgymnasiet i Kiruna blivit sponsrade för att ställa ut ett rymdprojekt på Unga Forskares mässa i Luleå 2011 på Teknikens Hus. Kirunas "Spacebabes" som de kallar sig siktar att komma till riksfinalen i Stockholm.

I somras var de fyra rymdgymnasisterna i Norge och representerade Sverige i ESAs årliga CanSat-tävling. Tävlingen innebär att ungdomar sänder upp experiment i colaburkar i rymdraket. Kirunateamets bidrag fick pris för ”Bästa innovation”.

Experimentet gick ut på att skicka ett salt upp i atmosfären. Saltet, kallat HotIce, kristalliserades under färden. Eleverna kunde sedan studera hur kristallerna påverkats av de extrema G-krafter som rådde under färden. Kanske rymdsjukan, som drabbar astronauter, beror på rubbningar i balansorganets kristaller?

Nu har eleverna fått sponsring från LKAB, Kiruna kommun och Esrange. Detta betyder mycket för deras forskningsprojekt, som ska ställas ut i vår. De jobbar nu för fullt för att färdigställa sitt projekt för att visa upp det på utställningen. De hoppas på att gå vidare från Luleå och få chans att tävla mot andra gymnasieprojekt i en riksomfattande mässa i Stockholm.

Läs mer om projektet här.

Bild: (från vänster) Anna Huhta från Haparanda, Alva Kihlgren från Lillhärdal, Ida Berneryd från Trosa och Viktoria Winden från Vällingby.

Rapport från Rymdgymnasiet: Vimpel på väg

Eleverna med sin vimpel

Här kommer senaste nytt från Rymdgymnasiet, skrivet av Odd Minde, en eldsjäl på Rymdgymnasiet som vi träffade när vi var i Kiruna. Mer om det kommer ;)

I måndags (22/11) godkände Polarsekretariatet att Rymdgymnasiet får skicka en skolvimpel till Antarktis. Vimpeln är av nylon och kallas  Pingvinen. Vimpeln föjer med IRF-forskarna Maria Mihalikova och Daria Mikhaylova till Dronning Mauds land på polarkontinenten i söder.

Vimpeln placeras inomhus tillfälligt på finska stationen Aboa på Nordensköldsbasen. Vid nästa tillfälle överförs den till svenska MARA-stationen. Vi har en förhoppning att vimpeln transporteras senare till rymdstationen IceCube helt vid Sydpolen.

Skolans elevförening har själva designat vimpeln, som är ett led i att sporra oss att studera den svenska miljö- och rymdforskningen, som sker på Antarktis. Sachiko Arvelius och jag ansvarar för detta unika projekt.

Eleverna Elisa, Gustav, Noa och Emil har nu vinkat av vår vimpel från ett vintrigt Kiruna med -20 gr till Antarktis med -40 gr.

Bild ovan: Eleverna med vimpeln. Malin Bruce.
Bild under: Skolvimpeln Pingvinen med Rymdgymnasiets elever tillsammans med atmosfärsforskare från IRF. Prof Sheila Kirkwood leder forskningsgruppen Atmosfärsfysik på IRF. Maria Smirnova.

Vimpeln, eleverna och forskarna från irf

Sex nykläckta astronauter

ESA astronauter

Vid en ceremoni igår, på European Astronaut Center (EAC) i Köln, fick ESA:s sex nya astronauter ta emot sina diplom efter avslutad grundutbildning.

På bilden ser man från vänster: Jean-Jacques Dordain (ESA:s GD), Thomas Pesquet, Frankrike, Luca Parmitano, Italien, Alexander Gerst, Tyskland, Samantha Cristoforetti, Italien, Simonetta Di Pippo (ESA:s direktör för bemannade rymdfärder), Andreas Mogensen, Danmark, Timothy Peake, Storbritannien och Michel Togini (direktör för European Astronaut Centre).

Videodagbok från rymdbasen i Moskva

Diego Urbina som är en av besättningsmedlemmarna i projektet Mars500 tar i det här videoklippet med oss på en rundtur i rymdbasen som är hans hem under de 520 dagar som resan till Mars kommer att simuleras. Undrar lite hur det luktar där inne när man bara får duscha var 10:e dag! Vill du veta lite mer om Mars500 kolla här.
Video: ESA

Rymdgymnasist till MIT i Boston

Mikael ingemyr

Kommer ni ihåg Mikael Ingemyr från Rymdgymnasiet i Kiruna? Han som gästbloggade om exoplaneten WASP-12b från observatoriet på La Palma?

Och han som döpte asteroider tillsammans med gymnasiekompisen Helena Holma?

Under veckan ställde han ut sitt arbete om WASP-12b på Unga Forskare 2010 i Stockholm, tillsammans med ca 100 andra utställare.

Och vann en tävling TILL!

Priset innebär det prestigefyllda forskningsstipendiet på Research Science Institute vid MIT (Massachussetts Institute of Technology) i Boston/USA. Han deltar alltså som Sveriges representant på ett 6 veckor långt sommarforskarläger för unga forskare.

Grattis! :)

Läs mer på Mikaels blogg.

Bild: En glad Mikael framför sin monter. Från Mikaels blogg.

520 dagars isolering

Mars500

Bild: Modell av Mars500 faciliteterna. Copyright: IBMP

I april kommer sex frivilliga och noga utvalda män, varav två européer, att låsas in i 520 dagar i en fullskalig modell av en rymdkapsel. Syftet med isoleringen är att ta reda på hur astronauter påverkas mentalt och fysiskt av långvariga rymduppdrag som till exempel vid en framtida resa till Mars. Astronauterna i besättningen på internationella rymdstationen stannar uppe i rymden ca 180 dagar jämfört med en Marsexpedition som alltså tar ca 500 dagar!

Läs mer om detta spännande projekt på ESA:s webb.

I filmklippet nedan kan du se hur det ser ut i rymdkapseln där de ska bo.