Tekniska Museet

Foto: Folke Brundin i NASAs utställning på Tekniska museet. Charlotte-Rymdkanalen.

Efter paneldiskussionen i onsdags ställde vi även våra frågor till Folke Brundin som är marknadschef på RUAG Space. Hur ser han som är från rymdindustrin på Sverige som rymdnation?

Vad är det rymdigaste med ditt jobb?

Det är nog vårt deltagande i alla missioner, exempelvis antenner och styrdatorer som vi levererat till en mängd olika rymdprojekt.

Vad är det största eller viktigaste historiska händelsen under Sveriges 50 år i rymden, tycker du?

Det är den kontinuerliga utvecklingen. Att man hela tiden anpassar sig till det nya och inte hänger kvar i det gamla. Man anpassar sig helt enkelt till omvärlden både politiskt, industriellt och tekniskt. På så sätt är Sverige med och påverkar.

Har du något eget favoritprojekt eller händelse som du särskilt kommer ihåg?

Det måste vara mitt besök i Baikonour i Ryssland när Galileos testsatelliter skulle sändas upp. Jag var där för att vi levererade datorer till satelliterna. Sen var det såklart trevligt att se museet om Gagarin också.

Snart skickas ju även de nya satelliterna i Galileo upp och 10 % av de två första satelliter har vi varit med och levererat. Det är roligt att få följa med längs vägen och kunna se kontinuitet.

Hur tror du att det ser ut om ytterligare 50 år i rymdsverige?

Då kommer man förhoppningsvis ha lyckats få ner kostnaden för att kunna skjuta upp satelliter. Det är den stora frågan. Om man lyckas med det så kan sedan resten utvecklas mycket. Sen tror jag också att trenden med miniatyrisering av elektronik kommer fortsätta ännu mer i framtiden. Och sen undrar man förstår om människan kommer ha varit på Mars om 50 år.

Ja det undrar vi också...

Bild: Peter Egardt. Charlotte-Rymdkanalen.

Rymdstyrelsens styrelseordförande, Peter Egardt var på plats och svarade gärna på några av våra frågor.

Hur är det att sitta i styrelsen för Rymdstyrelsen?

Det är jätteroligt men det är inte som att sitta i vilken styrelse som helst. Rymdverksamhet har så väldigt många tillämpningsområden och vi alla använder oss ju av tekniken i vår vardag.

Vad är det största eller viktigaste historiska händelsen under Sveriges 50 år i rymden, tycker du? 

Det är att vi ständigt har utforskat det okända för att vi vetat att det leder till förändringar i vardagen. Det har sedan lett oss till tillämpningar som vi inte ens kunde drömma om.

Viktigt är även att Rymdstyrelsen har stöttat forskningen och hjälpt nya företag att komma in i Sveriges rymdverksamhet.

Hur tror du att svensk rymdverksamhet kommer se ut om 50 år? 

Sverige måste satsa rimligt mycket pengar och föra en rymdpolitik som innebär att vi satsar mer på svensk rymdverksamhet framöver. Men utöver det vet jag inte, the sky is the limit, och inte ens det.

Bild: Stas Barabash. Charlotte-Rymdkanalen. 

I onsdags när vi var på Tekniska museet och firade Sverige 50 år av rymdverksamhet träffade vi en hel intressanta personer. En av dem var Stas Barabash som är professor vid institutet för rymdfysik i Kiruna

Vad jobbar du med?

Jag är professor vid institutet för rymdfysik i Kiruna och jobbar mycket med planetforskning.

Vad är det största eller viktigaste historiska händelsen under Sveriges 50 år i rymden, tycker du? 

Det viktigaste som hänt under dessa 50 år av rymdverksamhet i Sverige är att vi har haft ett eget nationellt rymdprogram. Det är unikt bland så små länder som Sverige. Och det är något som jag tycker är väldigt viktigt att vi behåller också framöver.

Har du något eget favoritprojekt eller händelse som du särskilt kommer ihåg?

Det måste nog vara ett av de fyra projekt som jag själv varit med och jobbat med. Jag måste nog säga Astrid 1 som jag var med och byggde instrument till. Det var så roligt att arbeta tillsammans med SSI och Rymdbolaget. Vi hade en riktigt bra teamkänsla.
(Stas var med andra ord med och skapade en bit av den svenska rymdhistorien! Häftigt =))

Hur tror du att svensk rymdverksamhet kommer se ut om 50 år? 

Om 50 år vill jag först och främst se att svensk rymdforskning finns kvar. Jag hoppas även att det då satsas mer på planetforskning. Att Sverige exempelvis skickar satelliter till andra planeter som exempelvis månen vore väldigt roligt. Även om detta är både svårt och dyrt så ska man nog kunna hitta någon väg dit hoppas jag.

Har du någon drömplanet som du skulle vilja att skicka en satellit till?

Det skulle vara Saturnus eller Jupiter tror jag.

I lördags, den 20 augusti, var Charlie Duke på Tekniska museet i Stockholm för att berätta om sin resa till månen och hur det var att köra och manövrera månbilen.

Här är en film där Charlie Duke berättar om sitt äventyr med månbilen.

Jo, för förutom att de just nu har sin jätte-NASA utställning så kan alla besökare, stora som små, under långhelgen bygga ett stort rymdlandskap av Lego ute på gården. Tur att det verkar bli fint väder.
Så är du i Stockholm, gillar att bygga med Lego, gillar rymdraketer så är det bara att passa på! Det börjar idag och slutar den 4 juni!

Samtidigt idag den 1 juni  öppnar Tekniska museet också en utomhus fotoutställning på Raul Wallenbergstorg, nere vid Dramaten och Berns i Stockholm. 24 foton som exempelvis Buzz Aldrins fotsteg på månen och när rymdfärjan Discovery närmar sig rymdstationen ISS för dockning. Dit ska jag absolut försöka ta mig innan den 13 juli!

Bild: Från NASA - A human adventure på Tekniska museet.