Rymdstyrelsen

Nytt år, nytt jobb!

Jobbannons

Ja, alltså inte för mig. Jag trivs bäst här på Rymdkanalen ;) Men om du vill jobba med rymd och har de rätta egenskaperna så finns det just nu ett jobb ute på Rymdstyrelsen.

Det är ett jobb som handläggare inom fjärranalys och rymdteknik, lite som gästbloggaren Robert, som du kan söka nu. Eller bör göra innan den 3 februari i alla fall. 

Läs mer här.

Ha en fin tisdag!
 

Rymdstyrelsens Olle Norberg i tv om månen

Idag startade dagen bra minsann, rymd i Godmorron Sverige - jo jag tackar :)
Men var du lite morgontrött kan du se klippet här. Det är ju det som är så bra med play!
 

Ha en fin tisdag!

Asteroiden 2005 YU passerar jorden i natt

Asteroiden 2005 YU

Bild: Asteroiden 2005 YU fotad den 7 november. NASA.

I natt är det dags, asteroiden 2005 YU passerar jorden! Astroiden är den största som har passerat jorden på så nära avstånd sedan år 1976. Vi ville veta lite mer så vi kontaktade Lennart Nordh på Rymdstyrelsen. Så här skriver han:

Asteroiden 2005 YU kommer att detaljstuderas av många astronomer, både professionella och amatörer, när den natten den 8-9 november passerar mycket nära oss, på ett avstånd av bara 325000 km, vilket är 60000 km närmare än månens medelavstånd. Det man i första hand vill veta mera om är klippblockets rotation och vad ytmaterialet består av.  Det är känt att 2005 YU är en så kallad C-asteroid, den vanligaste typen av asteroid, vars yta karaktäriseras av kolhaltigt material, som anses likna det ursprungsmaterial ur vilket solsystemeten gång bildades. När asteroiden är som närmast rör den sig fort över himlen, ca 10 grader på en timme, vilket komplicerar observerandet. Någon eller några dagar efter den närmaste passagen är den synbara hastigheten över himlen visserligen mycket lägre, men då är ljusstyrkan mer än 100 gånger svagare än vad den är när asteroiden är som närmast, och redan då är den drygt 300 gånger svagare än den svagaste stjärna man kan se med blotta ögat en mycket mörk natt (nätter som bara finns långt från all stadsbelysning en månfri natt). Det innebär att även amatörastronomerna måste bete sig professionellt och ha tillgång till teleskop med spegelstorlekar på minst 15-20 cm, gärna mer. Och möjlighet att både förutsäga positionen tillräckligt väl.

Vi har tidigare skrivit om Lennart här och filmat honom här.

Framtidens forskning och innovation kräver nya grepp

Bild: NASA

"För svensk framgång inom forskning och innovation 2013-2016" är namnet på en rapport som sex forskningsmyndigheter har överlämnat till regeringen idag inför deras kommande forsknings- och innovationsproposition. Rapporten innehåller förslag till prioriteringar för hur svensk forskning på bästa sätt ska leda till ökad kunskap, samhällsnytta och konkurrenskraft. Ett av de sju olika ämnesområdena som myndigheterna har indentifierat som områden där svensk forskning har de bästa möjligheterna att ge ökad kunskap, samhällsnytta och konkurrenskraft är astrobiologi. De sex myndigheterna är FAS, Formas, Rymdstyrelsen, Energimyndigheten, VINNOVA och Vetenskapsrådet

Läs mer om rapporten på Vetenskapsrådets webbplats

Bild: Fr. v.

Birgitta Palmberger, Energimyndigheten, Olle Norberg, Rymdstyrelsen, Rolf Annerberg, Formas, Charlotte Brogren VINNOVA, Jan Björklund, utbildningsminister, Mille Millnert, Vetenskapsrådet och Erland Hjelmquist, FAS. Foto: Emma Aby

 

 

"The sky is the limit"

Peter Egart

Bild: Peter Egardt. Charlotte-Rymdkanalen.

Rymdstyrelsens styrelseordförande, Peter Egardt var på plats och svarade gärna på några av våra frågor.

Hur är det att sitta i styrelsen för Rymdstyrelsen?

Det är jätteroligt men det är inte som att sitta i vilken styrelse som helst. Rymdverksamhet har så väldigt många tillämpningsområden och vi alla använder oss ju av tekniken i vår vardag.

Vad är det största eller viktigaste historiska händelsen under Sveriges 50 år i rymden, tycker du? 

Det är att vi ständigt har utforskat det okända för att vi vetat att det leder till förändringar i vardagen. Det har sedan lett oss till tillämpningar som vi inte ens kunde drömma om.

Viktigt är även att Rymdstyrelsen har stöttat forskningen och hjälpt nya företag att komma in i Sveriges rymdverksamhet.

Hur tror du att svensk rymdverksamhet kommer se ut om 50 år? 

Sverige måste satsa rimligt mycket pengar och föra en rymdpolitik som innebär att vi satsar mer på svensk rymdverksamhet framöver. Men utöver det vet jag inte, the sky is the limit, och inte ens det.

 

Vi var med och firade Sveriges första 50 rymdår

Tekniska museet

Igår kväll samlades flera riktiga rymdrävar på Tekniska museet för att, tillsammans med Rymdstyrelsen fira Sveriges första 50 år i rymden. 50 år som bara är början på en låååång framtid fylld av svensk rymdverksamhet. =)

Kvällen började med mingel och buffé. Och vi passade självklart på att intervjua en hel del intressanta personer, men de intervjuerna får ni hålla er till tåls med till i morgon.

Mingel på Tekniska museet

Bild: Många var på plats och minglade, från vänster Erik Willén, Clas-Göran Borg, Anders Persson och Ulrika Wahlström.

Därefter gick vi vidare in till en paneldiskussion där flera duktiga rymdpersonligheter medverkade. Den inleddes med att Lennart Lübeck, fd ordförande i Rymdbolaget berättade om hur rymdsverige såg ut när det begav sig och hur allt startade. Sedan tog Maria Nilsson från Rymdstyrelsen över och pratade om rymden idag. Hon poängterade att vi alla använder oss av rymden varje dag och ofta helt utan att tänka på det. Hur många ser inte på direktsändningar på TV då och då, tittar på väderprognoser eller använder sig av GPS. Efter det vågade sig Olle Norberg, även han från Rymdstyrelsen, på att prata om Sverige som rymdland i framtiden. Han la stor vikt vid internationella samarbeten länder emellan. Det krävs helt enkelt att vi alla jobbar gemensamt förr att kunna lyckas uträtta alla de stordåd inom rymdverksamhet och rymdforskning som vi strävar efter.

Sen tog en böljande diskussion fart med många intressanta och en del tuffa synpunkter om var Sverige som rymdnation står idag och hur den rätta vägen framåt ska se ut. Hela paneldiskussionen kan du se på Tekniska museets Facebooksida.

paneldebatt på Tekniskamuseet

Bild: Medverkade i panelen gjorde; (från vänster) Christer Andersson från FOI, Mats Larsson från Stockholms Universitet, Cecilia Hertz från Umbilical Design, Adam Dybbroe från SMHI, Fredrik Bruhn från ÅAC Microtec AB och Sven Grahn fd Rymdbolaget.

Vi passade även på att ta en titt på utställningen NASA – A Human Adventure som visas på Tekniska till och med den 6 november.

Tekniska museet

Bild: I utställningen kan man bland annat se en modell av ISS, Rymdkanalen

Vi hade med andra ord en riktigt trevlig kväll =)

Fotograf: Charlotte-Rymdkanalen

Ikväll ska vi fira svensk rymdverksamhet 50 år

Firande på Tekniska museet

I år är det 50 år sedan Sverige tog sitt första steg ut i rymden med forskningsraketen Plutnik. Det firar Rymdstyrelsen och Tekniska museet ikväll med en exposé av rymdnostalgi, och en het paneldiskussion om svenska rymdprojekt idag och framtida svenska rymdplaner.

Rymdkanalen kommer så klart att vara på plats och rapportera om allt som är värt att veta =) följ oss på Twitter!

För er som inte är på plats på museet kan istället följa med i en livesändning på Tekniska museets facebooksida.

Rymdstyrelsen och NASA i banbrytande avtal

Fredrik Bruhn
Rymdstyrelsen och NASA har undertecknat ett tioårigt samarbetsavtal som handlar om utveckling av teknologi till framtida satelliter. Det är svensk teknik för att miniatyrisera viktiga standardenheter för satelliter som elsystem och omborddatorer som är högintressant för NASA. Genom avtalet öppnas även nya möjligheter för svensk medverkan i framtida NASA-projekt.

Beställare och utvecklare av rymdteknik arbetar på olika sätt för att tillverka billigare och i högre grad standardiserade komponenter till framtida satelliter. NASA bedriver ett intensivt utvecklingsarbete för att hitta nya metoder och komponenter som kan minska kostnaderna och minimera riskerna som är förknippade med avancerad rymdverksamhet.

I Sverige har Rymdstyrelsen finansierat motsvarande utvecklingsarbete under ett antal år, och de båda väljer nu att samarbeta kring teknikutveckling för framtida rymdfarkoster.

Rymdkanalen fick tag på Fredrik BruhnÅAC Microtec, som varit med här på Rymdkanalen tidigare, för att höra hur de berörs av avtalet.

- Det här är en jättegrej, säger Fredrik Bruhn på en telefonlinje från en satellitmässa i USA.

Fredrik sammanfattade vidare att avtalet är banbrytande och först i sitt slag när det gäller NASA och länder och företag utanför USA. Tidigare fick andra länder endast utbyta vetenskapliga instrument till satelliter med NASA men med det nya avtalet får Sverige och ÅAC, som första utländska företag för första gången även bidra med styrdatorer och kraftelektronik. Det tioåriga avtalet utgör ett undantag i den amerikanska exportlagstiftningen och öppnar upp en betydligt större marknad än den för enbart vetenskapliga instrument.

Superhäftigt tycker vi på Rymdkanalen, det här måste vi följa framöver!

 Bild: tv. Satellit, NASA th. Fredrik Bruhn

Rotar i arkiven - en tillbakablick

Tänk att Rymdkanalen har funnits sen år 2009, hela 2 år! Jag fastnade med att sitta och titta på gamla klipp, vi har ju faktiskt gjort en hel del. Och rotat fram en hel del härligt film material också :) Ni hittar precis jag  alltihopa under fliken Alla videoklipp. För att komma till de gamla godingarna, klicka på femman längst ner.

Ovan är en av mina favoriter, det är när Sven "mr Space" Grahn visar runt i receptionen för Rymdstyrelsen och SSC (förut Rymdbolaget). De har så mycket fina rymdgrejer där!

Gästblogg: Första dagen i Lund på SRS-mötet

SRS-möte

Svenska Rymdforskares Samarbetsgrupp håller konferens på Lunds Observatorium i dagarna två. Rymdstyrelsens nestor Lennart Nordh poängterade tydligt denna anrika men löst sammanslutna församlings viktiga roll för Sveriges rymdverksamhet – sedan starten 1964 till nu och inför framtiden – i middagstalet efter första dagens presentationer och diskussioner. Som ny forskningshandläggare på Rymdstyrelsen har jag här fått ett utmärkt tillfälle att träffa många av Sveriges rymdforskare och höra om deras verksamhet.

Bild ovan: Lennart Nordh (Rymdstyrelsen, till höger), drar sig till minnes SRS ärorika förflutna och manar till framtida dåd, på mötet i Lunds observatorium (till vänster). Foto: J. Köhler

SRS-möte

Mats André (IRF Uppsala, i gul slips) och Peter Wintoft (IRF Lund, i blågrå skjorta) förklarar solvindar och magnetosfärens beteende. Men vem fångade största fisken? Foto: J. Köhler

Tidigare under dagen fick jag tillfälle att lyssna på goda talare från vitt spridda forskningsfält, från solens och jordens växelverkan genom solvinden, över tyngdlöshetsforskning, till astronomi, astrofysik och kosmologi.

Förutom talare från svenska forskarsamfundet, gästades årets SRS-möte också av Christer Fuglesang. Han är ju numera avdelningschef för Europeiska rymdorganets (ESA) vetenskap och tillämpningar för bemannad rymdfart. I den rollen presenterade han ESAs forskning på
internationella rymdstationen och andra mikrogravitationsplatformar (t.ex. falltorn, parabolflygningar, sondraketer och obemannade satelliter). Kryddat med hans egna intryck från två rymdfärder, blev presentationen spännande och påtagligt konkret.

SRS-möte

Christer Fuglesang (ESA) framför olika alternativ för tyngdlöshetsforskning i ESAs regi. Foto: J. Köhler

Många deltagare på mötet har tagit chansen att ställa ut sin forskning i form av postrar utanför möteslokalen. Under dagens kafferast har jag särskilt fastnat framför jordartsformer på Svalbard och Mars som uppvisar stora likheter. Hur mötet fortsätter i morgon får jag återkomma till senare.

Johan Köhler
Forskningshandläggare, Rymdstyrelsen