nöje

Bild: Arvid firar in det nya året genom att bläddra i Christer Fuglesangs "Människan i rymden: från Sputnik till Mars".

Kära rymdkamrat!

Tack för att du tar dig tid - mitt i nyårsfirandet - att sätta kurs mot Rymdkanalen. Jag hoppas Arvids Nyårskarameller gör sig bra till champagnen och de ambitiösa nyårslöftena (som självklart innefattar något i stil med astrofoto eller att äntligen boka in den där resan till Esrange).

Och nu...trumvirvel...mina fyra personliga favoriter från det gångna året här på Rymdkanalen!

1. En bitterljuv karamell - PoGOLite

Professor Mark Pearce och hans gäng har jobbat flera svettiga år med projektet PoGOLite, en gigantisk ballong som ska flyga runt Nordkalotten med instrument som samlar data om neutronstjärnor. Men när de äntligen sände upp ballongen i somras upptäcke man att den läckte - och experimentet avbröts. Arrrgh!!!

Jag vrålade av ilska, men Mark och kollegorna jobbar vidare och ser fram emot ett nytt försök nästa sommar. Ett av många exempel på människor som trots motgångar enträget arbetar vidare för att hjälpa oss förstå rymden.

Läs alla inlägg om PoGOLite här.

Bild: Gänget före uppsändningen av PoGOLite - sådant engagemang kan ingen läckande ballong i världen stoppa. Foto: Johanna Bergström-Roos.

2. En galen karamell - Mars 500

Vi åker till Mars! På låtsas! Fast låster in astronauter i ett och ett halvt år, simulerar resan så det känns verkligt för dem och ser hur de klarar pressen!

Det skulle kunna vara en ny dokusåpa på TV, men är ett verkligt experiment där sex "astronauter" simulerat en marsresa under 520 dagar i isolering. Först tyckte jag det var helknasigt. Men sedan insåg jag att det var både vågat och smart. Nu väntar jag bara på the real deal när vi åker till Mars på riktigt.

Se en av våra läsare ställa en högst relevant fråga till Mars 500-crewen.

...och här ger Mars 500-crewen svar på tal!

Bild: Mars 500-crewen, ESA.

3. En födelsedagskaramell - svensk rymdverksamhet fyller 50 år

För 50 år sedan skickades den första svenska raketen (kallad Plutnik av pressen) upp i rymden. Det blev startskottet för svensk rymdverksamhet, och 2011 firade vi 50 år! Hurra för oss!

Men rymdverksamhet är till sin natur internationell och bygger på samarbete över gränser. Och vem är bättre lämpad än vår egen astronaut Christer Fuglesang att reflektera över de 50 år som gått ur ett bredare perspektiv?

Läs Christer Fuglesangs tankar om 50 år med bemannad rymdfart.

Bild: Christer Fuglesang.

4. En upptäcksresande karamell - Den underbara resan genom rymdsverige

När Charlotte och jag gav oss iväg för att upptäcka rymdsverige hade jag höga förväntningar - trodde jag! Jag visste inte exoplanetskräp om vad som väntade...

Vi har upplevt saker andra bara drömmer om. Och vi delar med oss av ALLT i serien som du bara måste kolla in.

Se mitt favoritavsnitt med astronomen Carina Persson och geofysikern Hans-Georg Scherneck.

Här hittar du alla avsnitt i serien Den underbara resan genom rymdsverige.

Bild: Charlotte gör sig redo att kolla in 20-meters radioteleskopet i Onsala. Mäktigt!

BONUSKARAMELL!

Jag blir alltid lite känslosam av rymden. Vet inte varför, men jag är väl en hopplös romantiker. Därför vill jag även ge dig, kära läsare, en bonuskaramell med...

...fyra Star Trek-avsnitt som får mig (och snart dig) att gråta:

- This Side Of Paradise (Star Trek: The Original Series, säsong 1, episod 24)

- The Inner Light (Star Trek: The Next Generation, säsong 5, episod 25)

- The Visitor (Star Trek: Deep Space Nine, säsong 4, episod 3)

- Tuvix (Star Trek: Voyager, säsong 2, episod 24)

(De här avsnitten innehåller inget treknotekniskt mumbojumbo, utan bara riktigt bra historier och vackert skådespeleri.)

Och när vi slutligen står där på nyårsnatten och blickar upp mot upp mot stjärnorna...då tänker jag på varför vi vill utforskar rymden? Är det spänningen? Är det mysteriet?

Jag vet i alla fall vad mitt svar är: att vi vill leva länge och blomstra tillsammans här på vår enda lilla jord.

Gott nytt rymdår från dina vänner på Rymdkanalen.

/Arvid

I kväll visas Vetenskapens värld kl. 20.00 på tvåan.

Bild: Människor upplever tyngdlöshet ur Vetenskapens Värld den 12 sep, SVT Play

I dagens avsnitt ska det handla om att nästan vem som helst snart ska kunna bli astronaut - vanliga forskare genomgår nu en snabbutbildning för att kunna följa med sina experiment ut i rymden.

Det kommer också bli en tillbakablick på Sveriges storhetstid som rymdnation, då vi var bäst i världen på att bygga smarta små satelliter.

Det här får du med andra ord inte missa!

Under programmets gång får du gärna kommentera innehållet antingen här på Rymdkanalen eller till oss på Twitter, @Rymdkanalen där vi kommer sitta redo och besvara era kommentarer för fullt.
 

Har du också glömt boka biljett till en närliggande planet på din lokala turistbyrå för rymdresor? Lugn bara lugn, semestern går att rädda. Tack vare projektet Sweden Solar System (SSS) kan vi besöka alla solsystemets planeter här hemma på jorden.

Projektet Sweden Solar System startades av plasmafysikern Nils Brenning och astronomen Gösta Gahm efter grubblerier om hur man skulle kunna få en känsla för de stora avstånden i världsrymden. Hur långt är det egentligen mellan Solen och Pluto? Alla har vi ju sett miniatyrmodeller av solsystemet men dem ger ingen särskilt bra bild av de verkliga avstånden mellan planeterna.

Sweden Solar System är alltså en modell av vårt solsystem placerat här på vår egen planet, i Sverige. Vid en sträckning norrut från Globen, genom Stockholms centrum, faller en efter en av de inre planeterna på intressanta platser. Merkurius hamnar vid Slussen, Venus vid Observatorielkullen där Stockholms första astronomiska observatorium byggdes redan på 1700-talet. Jorden hamnar på Cosmonova vid Naturhistoriska riksmuseet och slutligen hamnar mars i Mörby Centrum och det inre planetsystemet är därmed komplett. Dessa planeter ligger alla tillräckligt nära solen för att vatten ska kunna hållas över fryspunkten. Dessutom har de en fast yta att landa på och en tyngdkraft av samma storleksordning som jordens.

I boken Solsystemet i tid och rum beskrivs de här inre planeterna som solsystemets innerstad. Alla ligger även lägligt vid varsin tunnelbanestation i Stockholm, så de är inte speciellt krångligt att besöka dem.

Vidare norrut hamnar Jupiter på Arlanda, Saturnus i Uppsala, Uranus i Gävletrakten, Neptunus i Söderhamn och sist och också mins Pluto i Delsbo.

Vid de flesta platser finns en modell av planeten som är placerad på det verkliga avståndet från solen. Så förutom att man får besöka en spännande plats kan man även ta en titt på en planetmodell.

Bild: Globen som symboliserar solen och modellen av Merkusius utanför Stockholms stadsmuseum, foto Annah Wirgén.

På Sweden Solar Systems hemsida finns mer information, fler bilder och vägbeskrivningar till samtliga ”planeter”.

Om du besöker någon av platserna där ute i sommar får du gärna skicka in en bild hit till oss på red@rymdkanalen.se