gästbloggare

På harmoniseringsmötet den 10 februari på ESTEC avhandlades teknologier för instrument inom mikro- och millimetervågområdet. Sådana instrument används för en rad olika ändamål, t.ex. för att upptäcka vatten i olika former i atmosfären. Inom detta teknikområde är Sverige verkligen framstående internationellt och i och omkring Göteborg finns flera aktörer. Här finns hela kedjan från forskning på teknikområdet till företag som bygger kompletta instrument för olika tillämpningar.

Den svenska forskningssatelliten Odin har en s.k. radiometer ombord som arbetar på de våglängder som innefattas i mikro- och millimetervågområdet. Odin har det dubbla syftet att studera både astronomiska objekt och jordens atmosfär. Mätningar gjorda från rymden mot atmosfärsranden ska ge information om kemiska, fysikaliska och dynamiska processer i den övre atmosfären för att ge kunskap om bl.a. ozonuttunningen och växthuseffekten. De astronomiska mätningarna avser främst det interstellära mediet (gasen mellan stjärnorna) och områden där stjärnor bildas. Odin sändes upp i februari 2001 och var konstruerad för fungera i två år men är nu inne på sitt tionde år i drift.

Bild: Satelliten Odin. Rymdstyrelsen

PS. Missade du presentationen av Robert? Kolla här

Tänk er tillbaka i tiden så långt ni kan minnas. Mina barn tycker att jag är gammal när jag pratar om saker som hände för 30 år sedan. Men i universum så är en människas livslängd ingenting jämfört med stjärnornas, galaxernas eller universums ålder som är 13.7 miljarder år. Så det skulle vara väldigt svårt att t ex studera galaxernas utveckling om det inte var för det faktum att ljuset har en viss hastighet (300 000 km/s). Det betyder att när vi tittar ut i rymden så ser vi tillbaka i tiden. Ju längre bort vi tittar, desto längre tillbaka i tiden ser vi. Så ljuset från de allra flesta stjärnor vi ser har färdats mycket, mycket längre än någon av oss har levt.

Tyvärr är inte möjligt att se ända tillbaka till Big Bang. Det fanns nämligen en ogenomtränglig dimma under universums första 400 000 år som hindrade ljuset från att komma ut. Men när den dimman försvann så blev universum plötsligt genomskinligt -- men då fanns det å andra sidan inget att se. Inga stjärnor, inga galaxer, ingenting -- förutom en tunn och oerhört jämn gas i hela universum som bara bestod av väte och helium (och någon enstaka litium atom här och var). Denna tid som kallas de kosmiska mörka åren varade ca 500 miljoner år och tog inte slut förrän de första stjärnorna och senare de första galaxerna bildades. Dessa första stjärnor skapade förutsättningar för dagens universum genom att de för första gången bildade grundämnen tyngre än väte och helium. Stjärnor är verkligen grunden för allt liv. Vår egen stjärna ger oss värme och en eller flera tidigare stjärnor som föddes, levde och dog bildade för mer än fem miljarder år sedan de grundämnen som vår planet och vi själva är uppbyggda av.

Men hur exakt kunde de första stjärnorna i universum bildas från den tunna och extremt jämna gasen av väte och helium? Det var mycket svårt för stjärnor att bildas i tidiga universum eftersom förhållandena var mycket olika från idag.  Ingen har någonsin observerat något från denna mörka tid, även om flera försök har gjorts. Det finns nämligen en mycket liten mängd molekyler (sammansättning av flera atomer) i gasen som skulle kunna stråla eller absorbera strålning i andra våglängder än synligt ljus. Därför har vi som använde Odinsatelliten sökt efter signaler från de kosmiska mörka åren. Odin kan observera strålning kring 0,5 mm (vanligt synligt ljus har vågländer som är ca 1000 gånger kortare). Inga signaler detekterades, men förmodligen är signalerna många gånger svagare än vad Odinsatelliten kan mäta. Därför fortsätter nu vårt Onsala/Paris/Rom/Madrid-forskarlag med sökandet och nu ska vi använda rymdteleskopet Herschel som är mycket känsligare än Odin.

Men man måste verkligen ha tålamod när man forskar -- detta forskningprojekt kan nog ta resten av mitt liv. Ibland kan det vara frustrerande när allt tar så lång tid och det inte känns som att något händer. Men då får man trösta sig med att blicka ut i ett oändligt universum där några år mer eller mindre inte spelar någon roll :)

Hälsningar från rymd-carina
(som just nu håller på med att skriva klart en vetenskaplig artikel om detta projekt och har lite skapandeångest)

Bildtext:
Denna datorsimulerade bild visar hur man tror att två täta klumpar av den ursprungligen tunna och jämna gasen har bildats ca 200 miljoner år efter Big Bang vilka kan komma att utvecklas till en dubbelstjärna. (Bild och simulering: Ralf Kaehler, Matthew Turk och Tom Abel.)

Carina Persson, eller "Rymd-Carina" som Mix Megapol kallar henne, är astronom och jobbar på Onsala Rymdobservatorium. Läs mer här.

Här på ett snöigt och iskallt Onsala rymdobservatorium/Chalmers har nu alla kommit igång igen på allvar efter jul- och nyårshelgerna: undervisning i nya kurser på Chalmers, seminiarium av Roy Booth i morgon ons 13 jan om MeerKAT teleskopet i Syd-Afrika, Eva Wirström disputerar på fredag 15 jan, observationer med våra två stora radioteleskop, planering av nya konferenser och nya forskningsprojekt.

Några av oss forskar med data från ESA:s rymdteleskop Herschel som sköts upp 14 maj 2009. Herschel observerar infraröd strålning och täcker för första gången alla våglängder från sub-mm till infrarött (55-672 mikrometer). Lägg sedan till att instrumenten är oerhört känsliga och spegeln är den största i rymden någonsin - 3,5 meter - så behöver jag inte förklara att alla astronomer som får använda detta teleskop är otroligt lyckliga och förväntansfulla!! För att ge en uppskattning om Herschels kapacitet kan nämnas att vi som använde Odin satelliten kan få liknande observationer gjorda med Herschel på ca en tiondel av tiden och med ca tio gånger högre känslighet! För att instrumenten ska kunna vara så extremt känsliga är Herschels mottagare kylda till ca -272 grader C med flytande helium. Heliumet räcker i ungefär 3-4 år så det gäller att utnyttja tiden väl. Dessutom har Herschel en bana kring Lagrange punkt 2 i sol-jord systemet (en plats i rymden 1,5 miljoner km från jorden) för att underlätta en låg och jämn temperatur dygnet runt.

Herschel kan både användas för att ta bilder och göra spektroskopi och är därför perfekt för att studera:
- Hur stjärnor och deras planetsystem föds djupt inne i stora, täta och iskalla gasmoln som finns mellan stjärnorna (märk dock att när astronomer pratar om "täta" moln så är de ända bara ungefär lika täta som våra bästa vakuum på jorden!). Vanligt ljus slipper inte ut genom molnet, men det gör däremot infraröd strålning som skvallrar om hur stjärnbildningen går till.
- Hur galaxer bildas i tidiga universum och hur de utvecklas till de galaxer som observeras idag. Det vanliga ljuset rödförskjuts till infraröd strålning när galaxer befinner sig mycket långt bort.
- Observera den kemiska sammansättningen av atmosfärer och ytor hos kometer, planeter och deras satelliter. Kometer betår av sten, grus och is och isen i sin tur består till stora delar av vatten och koldioxid. I denna is pågår en komplex kemi där många stora molekyler bildas (hittills har över 160 molekyler detekterats i rymden).
- Utforska den molekylära kemin i universum.

Flera svenska astronomer på Chalmers & i Stockholm ingår i stora internationella grupper som fått tid för observationer med Herschel i flera forskningsområden.

Läs mer om Herschel på ESA:s hemsida här.

Hälsningar från rymd-carina som är såååå glaaad för att hon får börja forska med Herscheldata :) :)

Bild ovan: Ett snöigt Onsala rymdobservatorium. Inuti radomen ("golfbollen" som är ett "tält") finns vårt 20-m-radioteleskop. Detta teleskop används bland annat för att utföra observationer som kompletterar Herschel observationerna så att rymden signaler kan tolkas så bra som möjligt.

Bild under: Illustration av rymdteleskopet Herschel med jorden i bakgrunden (ESA).

Rymdexpert med brunt bälte i Ju-jutsu.

Kommer du ihåg Fredrik Bruhn? Han med rymteknik i miniatyr som vi gjorde ett reportage om?

Han är numera vår nya gästbloggare! Wow!

Fredrik Bruhn jobbar som vice vd för ÅAC Microtec AB. Han har en
utbildning som får de flesta att baxna, med doktorsexamen i teknisk
fysik med inriktning på mikrosystemteknik och fokus på rymdsystem, fil.
mag i atom- och molekylfysik, och diplom från Internationella
rymduniversitet (ISU) och ESAs sommarskola. Han har även varit
gästforskare vid NASA Jet Propulsion Laboratory.

Puh!

Fredrik, vad är det bästa med ditt rymdjobb?
Att få arbeta med teknik i världsledande position och göra det omöjliga
möjligt. Jag kombinerar det med entreprenörskap och att ta rymdteknik
till marknader på jorden där teknikhöjden ger unika fördelar.

Vad är du mest nyfiken på när det gäller rymden?
Att etablera mån- och marsbaser som är permanent bosatta samt att
utvinna kärnbränsle för framtidens energiförsörjning på jorden från
månytan.

Vilket är ditt roligaste rymdminne?
Var med min pappa på uppsändningen av STS-84 (rymdfärjan) i maj 1997
och känner 30 sekunder innan start hur farsan tar tag i kikaren och
håller den still.

- Så ja, nu kanske du ser något, sa han lugnt.

Medan jag själv skakade i hela kroppen och ville följa med upp.

Håll utkik efter Fredriks första inlägg - kommer strax här på Rymdkanalen!

Onsala rymdobservatoriums 20-m-teleskop står inuti radomen som är ett skydd för väder och vind. Här observerar radiovågor som har våglängder kring 3 mm och några centimeter.

Hej alla astronomi-vänner!

Att vara astronom kan vara rätt intensivt och minst sagt hektiskt. Efter min långa hemresa från Chile (ca 30 timmars resa) för ett par veckor sedan fick jag genast sätta igång med observationer med teleskopet på hemmaplan - Onsala rymdobservatoriums 20-meters teleskop.

När man observerar radiostrålning så kan ju detta göras både dag- som nattetid vilket kan bli lite tröttsamt efter några dagar/veckor. Men belöningen är observationerna som kan ge viktig information om vad som händer ute i rymden.

Det är verkligen spännande varje gång man skriver in koordinaterna på objektet man ska studera och se teleskopet som snurrar runt till rätt position och efter en stund så kommer signaler från rymden! Sanslöst egentligen att vi kan fånga upp extremt svaga signaler som gått genom rymden i tusentals, miljontals, ja ibland miljarder år innan det når våra teleskop!  

Efter många timmar/dagar/veckor av observationer väntar sedan en tidsödande databearbetning och tolkning av data. Ibland kan det kännas tröttsamt och jobbigt, man förstår ingenting och allt är frusterande. Men rätt var det är så får man ett bra result och då känns det fantastiskt att vi kan att få information om universum och hur det fungerar.

När jag inte observerar så tar jag bland annat emot studiebesök som vill besöka observatoriet. Hit kommer skolor, föreningar, pensionärer, och privatpersoner för att få se våra imponerande radioteleskop och dessutom lära sig mer om astronomi och vår forskning. Alla är välkomna, men endast på avtalad tid. Kontakta observatoriet för bokning. Mer information finns på vår hemsida.

När man går in i radomen för att titta på 20-m-teleskopet behöver man ha på sig hjälm vilket årskurs 2 från Tingbergsskolan i Kungsbacka fick prova på häromveckan. Notera att jag har på mig min urfräcka orange astronaut overall som jag köpte på Kennedy Space Center i Florida när jag var där i samband med Christer Fuglesangs uppskjutning av rymdfärjan i augusti. Ni kanske även ser den lilla rymdfärjan jag håller i handen som alla barn fick turas om att leka med.

Hälsningar,
Rymd-Carina

Carina Persson, eller "Rymd-Carina" som Mix Megapol kallar henne, är astronom och jobbar på Onsala Rymdobservatorium. Läs mer här.