evenemang

Bild: Olle Norberg

Föreningen Rymdforum Sverige är en ideell förening som återkommande arrangerar sammankomster där industri, forskare, beslutsfattare och användare av rymdteknik, samt medier möts för att informera om och diskutera svensk rymdverksamhet.

Den 22 och 23 november arrangerades det femte Rymdforum, den här gången på IRF i Kiruna. Här följer en sammanfattning utav första mötesdagen. Fullständigt program

En huvudpunkt på Rymdforum 2011 var att presentera ett inspel till en nationell rymdagenda där företag, institut och universitet/högskola med rymdverksamhet har beskrivit ett antal nyttoaspekter av rymdverksamhet och ett antal rekommendationer till satsningar, Rymdagendan.se

Rymdstyrelsen som är sektorsmyndighet för svensk rymdverksamhet och fördelar huvuddelen av den svenska offentliga rymdbudgeten arbetar utifrån en fastlagd strategi för åren 2011 till 2015

Just nu ser dock både Rymdagendans önskemål och Rymdstyrelsens mer försiktiga strategi ut att träffa fel i förhållande till utfallet i regeringens budgetproposition., sa Rymdstyrelsens gd Olle Norberg.
Rymden i vardagen                                      

Maria Nilsson från Rymdstyrelsen visade i exempel på hur satellitbilder på jorden kan användas i många olika sammanhang. De organisationer som främst använder s.k. fjärranalysdata i Sverige är:

- SMHI

- Skogsstyrelsen

- Länsstyrelserna

- Naturvårdsverket

- Jordbruksverket

Maria tipsade om en vacker bok som FN har gett ut, den finns även på internet.

och om Saccess, som är en fritt tillgänglig nationell satellitdatabas som ger möjlighet att titta på hur ett geografiskt område har förändrats över tid, ofta finns satellitdata ända sedan 1970-talet.

Bild: Maria Nilsson

Anke Thoss från en av de flitigaste brukarna av satellitdata, SMHI, berättade om hur de långa tidsserierna av satellitdata, över 30 år, nu gör att materialet kan användas i deras arbete med klimatmonitorering. SMHI:s studier visar också att riskerna för allvarliga klimateffekter i framtiden är fortsatt stora.

Bild: Anke Thoss

I ett block om säkerhet och oberoende talade Tobias Evers från Utrikespolitiska Institutet och Lars Jäderblom från Försvarsmakten.

Evers talade bl.a. om att det säkerhetspolitiska läget i rymden har förändrats sedan det kalla kriget och uppdelningen med två supermakter upphört. USA är fortsatt en dominant aktör men nu finns det möjligheter för nationer att köpa data och telekom via privata aktörer men att det inte heller är helt okomplicerat.

Jäderblom talade om att Försvarsmakten under lång tid har studerat hur rymdtillämpningar kan bidra till Försvarsmaktens uppgifter. Framför allt är de intresserade av tjänster inom positionering och kommunikation. Möjligen börjar intresset nu bli mer konkret.

Innovation i rymden, här talade flera företrädare från olika svenska rymdföretag om hur de tuffa kraven på rymdteknik gör att både produkterna och tillverkningsmetoderna blir intressanta för andra industritillämpningar, utanför rymdområdet. Bland annat berättade Folke Brundin om hur RUAG miniatyriserat mikrovågsprodukter med en faktor 50 d.v.s. från en storlek 20 x 10 mm ner till 2x 2 mm. Men det är inte bara i Sverige som utvecklingen går framåt, i USA görs ansträngningar för att bygga ett slags IKEA-satellit. Färdiga delsystem ska finnas i lagerhyllorna som på sex dagar ska kunna sättas ihop till en satellit.

Bild: Fr.v. Fredrik Bruhn (ÅAC Microtec), Thomas Badinand (Volvo Aero), Folke Brundin (RUAG Sweden), Hasse Nilsson (Volvo Aero)

Forskning och utbildning

Carina Persson, arbetar som astronom på Onsala rymdobservatorium och berättade om glädjen i att få bedriva fri nyfikenhetsstyrd grundforskning samtidigt som hon visade hur svindlande långt forskningen har kommit sedan Galileo Galileis teleskop från början av 1600-talet.

Marta-Lena Antti berättade om Forskarskolan i Rymdteknik som skapades år 2001 med det överordnade syftet att stärka och utveckla den svenska forskningen inom området. 26 forskarstudenter har hitintills doktorerat och bidrar till att höja kunskapsnivån inom både akademin och ute på rymdindustriföretagen.

Viktoria Barabash, berättade om de rymdutbildningar som Luleå Tekniska högskola driver både i Luleå och Kiruna.

-Civilingenjörsutbildning i rymdteknik, fördelat på 2,5 år i Luleå och 2,5 år i Kiruna

-Space Master (Erasmus Mundus) 2 år, 1:a terminen i Tyskland och 2:a terminen i Kiruna, därefter är utbildningsort beroende av studenternas kursval.

-Nytt mastersprogram i design av rymdfarkoster startar ht-12

Bild: F.v Marta-Lena Antti, Carina Persson, Viktoria Barabash

Lars Eliasson visade exempel på all den forskning som pågår på IRF.

I ett avslutande block talade Karin Nilsdotter från Spaceport Sweden om de kommande planerna för rymdturism, Virgin Galactic räknar med att ha sålt 500 platser redan till årsskiftet och att 15000 rymdturister ska ha flugit om tio år. I Kiruna tas ett första steg på vägen mot rymdturism redan i januari då turister ska kunna flyga och studera norrsken. Rymdkanalen har tidigare intervjuat Karin

Bild: Karin Nilsdotter

Rymdforum samlar många i den svenska rymdbranschen och det är ett bra tillfälle att få en överblick över vad som pågår. Några nyheter som kom i samtidigt som konferensen var att Volvo Aero som tillverkar delar till Arianraketen nu är till salu. Och att ESA lyckats få kontakt med den ryska marssonden Phobus-Grunt, förhoppningarna är fortfarande små att få liv i farkosten men för forskarna på IRF i Kiruna vore det välkommet, de har ju instrument ombord på både eden ryska och den kinesiska delen.

Bild: Georg Witt men barnbarnet Gabriel Stupak Witt. Charlotte-Rymdkanalen.

Sist men absolut inte minst av alla rymdprofiler inom svenska rymdverksamhet träffade vi Georg Witt. Han är professor emeritus på vid meterologiska institutionen på Stockholms universitet. Även om han är i pensionsålder så har han inte slutat jobba med rymden.

Vad är det bästa med att jobba med rymden?

Det mest spännande med svensk rymdverksamhet är att först hitta ett problem och sedan lösa det. Att tänka ut vilken data man behöver.

Vad är det största eller viktigaste historiska händelsen under Sveriges 50 år i rymden, tycker du?

Det är insikten om att det som förr kunde lösas på baksidan av en servett behöver man idag lösa genom fysik, fysikaliska experiment och fysikalisk kemi. Rymdverksamhet är som Pandoras ask eller en matroschka (en sån där rysk gumma i trä där det är en ännu mindre gumma innuti och inuti den osv). Det dyker hela tiden upp något nytt.

Georg avslutar intervjun med att skämtsamt säga att det bästa instrumentet är Google =)

Bild: Peter Honeth, statssekreterare. Charlotte-Rymdkanalen

I vimlet sprang vi på Peter Honeth som är statssekreterare på utbildningsdepartementet. En rymdpolitiker tänkte vi =) och var snabbt framme med frågor, block och penna.

Vad är det bästa och viktigaste med rymden?

Det är att rymden är en arena för många olika insatser. Många delar av samhället bygger på rymden. Men rymden är också ett viktigt politiskt område. Sen fascineras jag väldigt av den mänskliga nyfikenheten.

Vad är det största eller viktigaste historiska händelsen under Sveriges 50 år i rymden, tycker du? 

En av de viktigaste händelserna som jag kommer att tänka på är då de två Prisma satelliterna, Mango och Tango första gång flög riktigt nära varandra. Det tyckte jag var häftigt!

Hur tror du att svensk rymdverksamhet kommer se ut om 50 år? 

Vad jag än säger så kommer det att hända mer och annat. Så är det alltid. Vi kan inte föreställa oss idag vad som kommer att hända i morgon.

Bild: Stas Barabash. Charlotte-Rymdkanalen. 

I onsdags när vi var på Tekniska museet och firade Sverige 50 år av rymdverksamhet träffade vi en hel intressanta personer. En av dem var Stas Barabash som är professor vid institutet för rymdfysik i Kiruna

Vad jobbar du med?

Jag är professor vid institutet för rymdfysik i Kiruna och jobbar mycket med planetforskning.

Vad är det största eller viktigaste historiska händelsen under Sveriges 50 år i rymden, tycker du? 

Det viktigaste som hänt under dessa 50 år av rymdverksamhet i Sverige är att vi har haft ett eget nationellt rymdprogram. Det är unikt bland så små länder som Sverige. Och det är något som jag tycker är väldigt viktigt att vi behåller också framöver.

Har du något eget favoritprojekt eller händelse som du särskilt kommer ihåg?

Det måste nog vara ett av de fyra projekt som jag själv varit med och jobbat med. Jag måste nog säga Astrid 1 som jag var med och byggde instrument till. Det var så roligt att arbeta tillsammans med SSI och Rymdbolaget. Vi hade en riktigt bra teamkänsla.
(Stas var med andra ord med och skapade en bit av den svenska rymdhistorien! Häftigt =))

Hur tror du att svensk rymdverksamhet kommer se ut om 50 år? 

Om 50 år vill jag först och främst se att svensk rymdforskning finns kvar. Jag hoppas även att det då satsas mer på planetforskning. Att Sverige exempelvis skickar satelliter till andra planeter som exempelvis månen vore väldigt roligt. Även om detta är både svårt och dyrt så ska man nog kunna hitta någon väg dit hoppas jag.

Har du någon drömplanet som du skulle vilja att skicka en satellit till?

Det skulle vara Saturnus eller Jupiter tror jag.

Helgen närmar sig och kanske har du inget spännande planerat, det fixar vi!

Det är nämligen så att Fysik i Kungsträdgården går av stapeln i morgon. Det är ett heldagsevenemang för allmänheten. Där blandas praktiska demonstrationer av fysik blandas med presentationer av ett urval av spännande forskningsprojekt.

På programmet står bland annat Kosmologi och det osynliga universum, Väder och klimat och Fysikaliska fenomen. Smaka på det!

Datum: lördagen den 10 september
 2011

Tid: 11-17


Plats: Kungsträdgården, Stockholm

Evenemanget arrangeras av Stockholms universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Nordita, Vetenskapens Hus, Bolincentret för klimatforskning, 
Oskar Klein Centrum och Rymdstyrelsen.

Trevlig helg!