bloggen

Raketexperimentet SCRAP är i full gång

Scrap-teamet från KTH

Bild: SCRAP-teamet från KTH. Källa: REXUS SCRAP Experiment.

 

Rymdkanalen har tidigare rapporterat från flera studentprojekt som genomförs på Esrange i Kiruna där experiment skickas upp med ballong eller raket, genom det så kallade REXUS/BEXUS-programmet. Nu är nya experiment på gång. Ett av dem heter SCRAP och genomförs av ett gäng studenter på KTH i Stockholm. Vi blev nyfikna och bad teamledaren, Hannah Lindberg, berätta mer om projektet.

Vad är SCRAP?

- SCRAP står för Scattering of Radar waves on Aerosols in Plasmas och är ett raketexperiment för universitetsstudenter och en del av REXUS/BEXUS programmet.

Målet med vårt experiment, som kommer att skjutas upp våren 2015, är att studera teorier om polarmesosfäriska sommarekon. Polarmesosfäriska sommarekon är i stort sett radarekon (dvs. radiovågorna studsar tillbaka) vilka förekommer högt upp i atmosfären vid ungefär 80 - 90 kilometers höjd (i "mesosfären"). Fenomenet beror på små partiklar av bland annat is som bildas under de kallaste förhållanden i den här delen av atmosfären, detta är även orsaken till nattlysande moln.

Plasma förekommer naturligt i mesosfären. När det finns små partiklar (aerosoler) i plasmamolnet så kommer elektronerna i plasmat att söka sig till dessa och "ladda" partiklarna. Detta gör att elektrondensiteten varierar kraftigt mellan de områden där partiklarna befinner sig och utrymmet emellan. Dessa densitetsfluktuationer går att betrakta med radar och gör att man kan "se" partikelmolnet. Exakt hur dessa aerosoler påverkar elektrondensiteten, är inte helt känt ännu men det finns teorier och det är ett aktivt forskningsområde.

 

Esrange

Bild: Nyligen var hela SCRAP-gänget på träningsläger uppe på Esrange i Kiruna. Källa: REXUS SCRAP Experiment.

 

Vart i arbetet ligger ni just nu?

I nuläget gör vi tester för att fastställa metoden vi tänker använda för att sprida ut partiklarna.  När vi valt metoden kommer vi att börja tillverka den slutgiltiga designen av våra s.k. ”fritt flygande enheter”. De övriga elektriska och optiska komponenterna har vi redan hyfsat klart för oss hur vi vill tillverka och programmera (kamera, GPS, spektrometer, fallskärm) och bäraren av våra enheter, "Raketmodulen", räknar vi med att ärva från det tidigare KTH laget "ISAAC".

 

Spridning av kopparpartiklar med krutmetoden.

Bild: Spridning av kopparpartiklar med krutmetoden. Källa: REXUS SCRAP Experiment.

 

REXUS står för Rocket Experiments for University Students. Raketen kan ta ungefär 30 kilo experimentutrustning till 100 kilometers höjd – den höjd som man brukar definiera som atmosfärens gräns och där rymden börjar. Hela flygningen tar ungefär sju minuter. Experimentmodulen landar sedan med fallskärm.

 

Läs gärna mer och följ arbetet med SCRAP på deras blogg.

Vill du läsa mer om REXUS/BEXUS programmet kan du göra det här

 

Miljösatelliten Sentinel-1A redo att sättas i drift

Sentinel-1A

Bild: Sentinel-1A och dess ena solpanel. Bilden togs den 4 april.  ©ESA

Satelliten Sentinel-1A som sändes upp med en raket från Kourou i Franska Guyana för nästan en vecka sedan har nu kommit upp i sin planerade bana runt jorden. Den har vecklat ut sina solpaneler som ger satelliten och instrumenten den energi de behöver och så här långt ser allt ut att fungera precis som det ska. Den kommer nu att tas i drift, en process som tar runt ett halvår. När driftsättningen är klar kommer man att kunna ta emot testdata och så småningom, troligen under mitten av 2015, kommer satelliten att sända operativa data som kan användas för att titta på framförallt hav och is men även skog och mark.

/ Karin Holmquist, handläggare för fjärranalys- och industrifrågor på Rymdstyrelsen

ESA:s video som visar uppskjutningen och separationen av Sentinel-1A

Se Mars med blotta ögat i april

Mars_i_opposition
Bild: Ikväll kan du se Mars på himlen. Källa: NASA.

 

Idag står Mars i opposition. Det innebär att planeten befinner sig mitt emot solen på himlen. Idag och en vecka framåt, till den 14 april, står Mars återigen närmare jorden än den gjort under de senaste 25 månaderna. Men inte runt knuten precis. Avståndet är fortfarande omkring 90 miljoner kilometer till oss här på jorden.

Trots det stora avståndet gör det att planeten är bäst synlig för oss jordbor just under den kommande veckan. Mars går att se med blotta ögat och är då stor som en vanlig stjärna på himlen. Men helst behövs förstås ett teleskop. Om du inte äger ett eget, kan få låna ett eller vill slippa det kyliga vårvädret kan du se planeten hemma framför datorn. I natt klockan 01:00 startar sändningen från ”det virtuella teleskopet” på webben. Sändningen hittar du här.

 

 

Enceladus kan ha ett hav under ytan

vatten djupt under isen på Enceladus

Bild: Enceladus, en av Saturnus många månar. Källa NASA

Vi har de senaste dagarna läst spännande artiklar om en ocean av vatten djupt under isen på Enceladus, en av Saturnus många månar. Detta ger en förklaring till den vattenvulkanism som finns på Enceladus. Det visar också att även små månar (Enceladus är endast 50 mil i diameter) kan ha en spännande inre uppbyggnad, troligen som resultat av sin närhet och påverkan från Saturnus. Man ska dock ha klart för sig att grunddata endast utgörs av radiofördröjningar som påvisar gravitationsanomalier på Enceladus, vilka kan förklaras på många sätt.

/Per Magnusson, forskningshandläggare Rymdstyrelsen

Inuti Enceladus

Bild: Enceladus är endast 50 mil i diameter och kan ha en spännande inre uppbyggnad. Källa NASA/JPL-Caltech

 

Läs mer  om  Enceladus på ESA:s webbplats

 

Göran Boberg berättar mer om Copernicus

Vår intervju med Göran Boberg från Rymdstyrelsen fortsätter. Här berättar han om hur Copernicus skiljer sig från andra miljöövervakningssystem, vem som sköter driften av systemet och vilka nya typer av problem man kan tänkas stöta på.