bloggen

Curiosity firar två år på Mars

Bild: Så kallade ”Selfies” tas tydligen också på planeter utanför jorden. Källa: NASA/JPL-Caltech/MSSS

Nu har NASAs Curiosity tillbringat två år på den röda planeten. Det var den 6 augusti 2012 som rovern landade på Mars efter en dramatisk touchdown i den så kallade Gale-kratern. Hittills har Curiosity spenderat sin tid nere i kratern och i dalen Hidden Valley. Nästa äventyr blir att försöka ta sig upp en bit på det 5 500 meter höga berget Aeolis Mons (Vassa berget) som ligger mitt i kratern.

Gale kratern

Bild: Gale kratern med berget Aeolis Mons i mitten och Curiositys planerade färdväg upp för berget. Källa: NASA/JPL-Caltech/ESA/DLR/FU Berlin/MSSS.

På bilden högst upp kan vi se en väldigt fin selfie som Curiosity tagit på sig själv med hjälp av kameran som sitter längst ut på farkostens robotarm. Men var är egentligen armen? Den syns ju inte på bilden. Har Curiosity verkligen tagit bilden själv eller har den stött på något annat liv där borta som har gett den en hjälpande hand? =)

Sista ATV-farkosten går in för dockning

Bild: För två veckor sedan skickades den allra sista lastfarkosten, av typen ATV, upp till ISS. Nu är det dags för dockning. Källa: ESA.

ESA skickade iväg den femte och sista ATV:n till ISS den 29 juli. Den sändes upp från Kourou i Franska Guyana. Lastfarkosten är lastad med över sju ton bränsle och förnödenheter till besättningen uppe på rymdstationen.

Efter sin två veckor långa resa ska den nu automatiskt docka med akterporten på rymdstationens servicemodul som heter Zvezda (som betyder stjärna på ryska). Det sker imorgon, tisdag, klockan 14.00 och visas live på NASA TV. Det får du inte missa!

Men innan ATV:n är helt framme tar den ett varv runt ISS för att testa några lasrar och sensorer som kanske kan användas på framtida europeiska rymdfarkoster. I klippet nedan visas ATV:ns exakta bana och hur dockningen kommer att gå till.

Källa: CNES/D.Ducros, 2014 (Vimeo)

Det här är den sista lastfarkosten av sorten ATV, Automated Transfer Vehicle, som används för transporter upp till ISS. Vilken typ av farkost som kommer få ta över uppdraget i framtiden är inte klart ännu.

Satellitbilder visar skogsbranden i Västmanland

Bild: Brandområdet fotat från satelliten Landsat 8 med bland annat infraröd teknik. Skog – grönt, Hyggen – rosa, Brända områden – mörkrött, öppen eld – orange/ljust rött. Källa: Landsat 8, NASA/USGS. Bearbetning Metria.

Det är väl knappast någon som har missat den stora skogsbranden som just nu härjar i Västmanland. Den har pågått i över sju dagar och är den största skogsbranden i modern tid i Sverige. 

Släckningsarbetet är svårt och kräver mycket planering och samordning. Till det behöver man få en bra överblick över brandområdet och hur elden sprider sig. Inledningsvis fick man denna typ av information från flygplan som rekognoscerade över eldområdet. Men sedan några dagar har man nu även fått hjälp av rymden. Satelliten Landsat 8 har tagit flera bilder över området som visar eldens spridning, intensitet och rökutveckling. Därmed har man fått bättre möjlighet att planera släckningsinsatsen.

Bild: Översikt av rökutbredningen som når ända till Borlänge. Röken ses blåaktig medan det vita är moln. Källa: Landsat 8, NASA/USGS. Bearbetning Metria.

Landsat 8 är den åttonde i en serie amerikanska jordobservationssatelliter där den första, Landsat 1, skickades upp redan 1972. Tillsammans har de tagit miljontals bilder av jorden under årens lopp som används till bland annat forskning inom ekologi, jordbruk, geologi och skogsbruk.

Landsat 8 kan avbilda hela jorden på en 16 dagars period med 30 meters upplösning. Över Sverige tas bilddata emot samtidigt av markstationer i Europa och i USA och bearbetas sedan till olika produkter inom 12-24 timmar och görs tillgängliga för nedladdning via Internet.

Metrias hemsida finns mer att läsa om branden och satellitbilderna som används i släckningsarbetet.

Här kan du läsa mer om Landsat 8 och uppsändningen i februari förra året.

Så nära har vi aldrig varit - Rosetta är nu framme vid kometen

Bild: En av de senaste bilderna av kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko tagen av Rosettas kamera OSIRIS den 3 augusti från ett avstånd av 285 km. Källa: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA.

Det blev en intensiv och spännande 6 augusti här på ESA-centret ESOC i Darmstadt, Tyskland.
Efter flera korta tal av generaldirektörer för rymdmyndigheterna i Tyskland, Frankrike och Italien var det så dags för den tyska statssekreteraren med ansvar för rymdfrågor, Birgitte Zypries – hon tackade för alla spännande ögonblick som Rosetta har gett och som inspirerar oss alla och särskilt barn.

Sen fick tekniker och forskare ta vid, spänningen steg i rummet när vi fick se kommandot till Rosetta skickas iväg. Nu skulle rymdfarkosten efter tio års resa gå in i korrekt bana i förhållande till kometen. Efter 28 minuters väntan kom så beskedet, Rosetta är på plats "vi är där nu".

Lyckliga ansikten och spänningen släppte i rummet.Efter drygt tio års resa har Rosetta nu lagt sig i en bana bredvid kometen. Under den närmaste perioden kommer Rosetta följa kometen för att se hur den rör sig. Sen kan Rosetta börja cirkulera runt kometen. Arbetet för de som så att säga kör Rosetta är definitivt inte över. De har arbetat i tre år med att beräkna och simulera omloppsbanan som de ska köra fram tills att projektet avslutas i december 2015.

Men nu kan instrumenten börja göra reguljära mätningar och de svenska forskargrupperna vid Institutet för rymdfysik som är ansvariga för två instrument får äntligen riklig och riktig data att analysera.

Under eftermiddagen var det ett uppföljande pressmöte, drygt 100 personer  på plats, naturligtvis mest tyska medier men det fanns även TV-team från Japan och USA och även en reporter i från Norge! Det kom lite mer information om kometen, på bilderna är den grå men i verkligheten är den svartare än asfalt.

Bild: En av de senaste och mest detaljrika bilderna på kometen visar ett platt område på kometens ”kropp”. Bilden togs av OSIRIS kamera och laddades ner till jorden i dag, 6 augusti. Bilden togs från ett avstånd av 130 km och visar tydligt flera olika ytor på kometen som stenblock, kratrar och branta klippor.

Källa: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA.

Kometen är rätt lugn nu, den har inte börjat värmas upp av solen, så den mängd vätska som gasas ut motsvarar två kaffekoppar per dag men det kommer att ändras dramatiskt.

Slutligen fick vi se helt färska bilder på kometen och den har verkligen en spektakulär form, alla inblandade verkar tycka att kometen P67/Churyumov-Gerasimenkov är en vinstlott.

Vill du läsa mer om Rosetta så har vi samlat massvis av information, bilder och filmer här.

 

/Johan Marcopoulos

Efter tio års resa möter rymdfarkosten Rosetta sitt mål kometen P67/Churyumov-Gerasimenkov – med en hastighet på 55 000 km/h

Bild: Rosetta har tagit flera bilder på kometen som visat sig ha en lustig form. Källa: ESA.

Jag har haft förmånen att få träffa både svenska och utländska rymdforskare precis i ögonblicken innan en rymdfarkost ska skickas ut på uppdrag i rymden med deras instrument ombord. Några är helt lugna, andra är så nervösa att de inte kan stå still eller väljer att helt enkelt inte vara med på de så kallade rymdvakor som ofta arrangeras i anslutning till uppsändningar. Rymdstyrelsen arrangerade just en sån rymdvaka när Rosetta skulle skickas upp för mer än tio år sen, i mars 2004. Jag vill minnas att de svenska forskarna inte var farligt nervösa då men idag när Rosetta möter sin komet är jag ensam svensk på plats vid ESA:s kontrollcenter, ESOC, i Darmstadt i Tyskland.

Efter tio års resa eller 6,4 miljarder kilometer och just nu i hastighet av 55 000 km i timmen ska teknikerna idag styra in Rosetta mot kometen P67/Churyumov-Gerasimenkov. Målet är att Rosetta idag den 6 augusti ska komma in på ett avstånd som bara är 100 km från kometen och sen lägga sig en lite märklig omloppsbana. Rosetta och kometen kommer att fortsätta färdas tillsammans i ca 55 000 km/h samtidigt som Rosetta i makligt takt (ca 4 km/h) cirkulerar runt kometen.

Om allt går bra kommer Rosetta att börja studera den geometriska formen på kometen för att hitta bästa landningsplatsen för den lilla landaren som ska skickas ner till kometen i november. Men redan nu har vi fått bilder på kometen som visar att den har en konstig form, i engelska medier har den redan döpts till badankan.

Nu hoppas också de svenska forskarna som är ansvariga för två av instrumenten ombord på Rosetta att de ska få intressant data. Hans Nilsson på Institutet för rymdfysik i Kiruna är ansvarig för det svenska vetenskapliga instrumentet som heter ICA ombord på Rosetta.
- Ingen vet riktigt säkert när vi kommer att börja se energirika joner som kommer från kometen. Vi har ännu inte sett något, och på sätt och vis är det bra. Då är kometen inte så aktiv än, och vi får unika mätningar från en komet med låg aktivitet. Aktiviteten ökar när kometen närmar sig solen. Vi kollar med spänning på vårt data varje dag.

Rosetta följer och studerar en rad olika aspekter av kometen till den sista december 2015, det är ett vetenskapligt uppdrag som aldrig tidigare har gjorts. När kometen närmar sig solen börjar den värmas upp och den kan även brytas upp i delar. Teknikerna här på kontrollcentret ESOC i Tyskland kommer alltså att ha fullt upp att göra med hålla Rosetta så nära kometen som möjligt utan att äventyra rymdfarkosten. Spännande tider, inte bara för tekniker och forskare utan naturligtvis även för oss som följer det hela på – just nu 6,4 miljarder kilometers avstånd.

 

/ Johan Marcopoulos

informationsansvarig på Rymdstyrelsen