bloggen

Ett skepp kommer lastat med blod och metaller

Sofia-Rymdkanalen — Fri, 10 Feb 2012 09:37:05 +0000

Bild: Teamet runt Maser-12 gör sig redo, SSC.

Uppsändningen av Maser är nu nära. Maser är en svensk sondraket med fyra experimentmoduler som skall utföra forskning i tyngdlöst tillstånd för ESA. Den första Maser-raketen sändes upp i mars 1987. Och nu har det alltså blivit dags för Maser-12 att skickas upp från Esrange Space Center i Kiruna. Uppsändningen är planerad till i morgon, lördagen den 11 februari. Med på färden finns ett flertal experiment. Och för att få veta mer tog vi en snabb telefonera med Rymdstyrelsens Generaldirektör Olle Norberg som finns på plats uppe på Esrange.

Berätta vad som händer på Esrange just nu.
Nu görs de sista justeringarna och igår var det testnedräkning. Vi är cirka 100 personer på plats som alla väntar med spänning på uppsändningen. Vädret är fint och solen skiner så vi hoppas att den kommer iväg som planerat.

Vad tycker du är det mest spännande med Maser-12?
Det måste nog vara de experiment som finns ombord som fokuserar på immunförsvaret och blodceller.

Men vad händer om det blir försenat, blir blodet gammalt och oanvändbart?
Ja, det blir det. Så då få man helt enkelt ta nytt blod. Som tur är tas blodet från medlemmarna i teamet här på plats så det finns nära till hands.

Vad finns det mer för spännande experiment ombord?
Det finns ett stelningsexperiment. I det ska man först smälta aluminium och koppar för att sedan titta på det när det stelnar i tyngdlöshet. Detta görs med en röntgenkamera som filma hela stelningsprocessen och skickar ner bilderna till jorden i realtid. Jag har sett bilder från tidigare stelningsexperiment och det brukar bli riktigt häftiga bilder. Det ser nästan ut som ormbunkar.

Tack för pratstunden Olle och nu håller vi tummarna för en lyckad uppsändning i morgon!

Du kan följa förberedelserna för Maser-12 via Ylvas fotoblogg eller SSC:s twitterflöde

Bild: Stelningsprocess från ett tidiare experiment XRMON-GF, SSC

Vega − ny europeisk bärraket klar för start

Misty-Rymdkanalen — Thu, 09 Feb 2012 10:03:27 +0000

Den 13 februari är det planerad jungfrufärd för den nya europeiska bärraketen, Vega. Det är en s.k. trestegsraket som är 30 m hög och väger 137 ton vid start. Vega är i första hand avsedd för laster på upp till 1,5 ton. Omborddatorn på Vega är en svensk produkt, utvecklad och tillverkad av Ruag Space Sweden i Göteborg. Inför uppsändningen bad vi Thorwald Larsson på Rymdstyrelsen att berätta mer om den nya bärraketen.

Snart dags för uppsändning av sondraketen Maser-12 från Esrange

Misty-Rymdkanalen — Wed, 08 Feb 2012 09:43:09 +0000

Här kommer en 7 minuters Skype-intervju med Christer Fuglesang. Rymdkanalen fångade honom på väg upp till Esrange där han ska följa de allra sista förberedelserna inför uppsändningen av sondraketen Maser-12. Det är fyra experimentmoduler på Maser-12 och det är som vanligt SSC som genomför projektet. Maser-12 är ett uppdrag från det Europeiska rymdorganet, ESA.

Du kan också följa förberedelserna för Maser-12 via Ylvas fotoblogg eller SSC:s twitterflöde

Rymdkanalen har rapporterat från tidigare Maser-uppsändningar, här kan åka med på utsidan av Maser-11!

Gästbloggare: Statistik, relativ förekomst av joner och förlorat bagage.

Tue, 07 Feb 2012 10:23:17 +0000

När man i förväg laddar för en vecka med enbart jobb så tror man kanske inte att tiden kan springa fram. Men det har den gjort för mig denna första vecka. Marco och jag arbetar på mycket bra och redan i slutet av veckan hade vi rätat ut en del frågetecken, producerat ny analysdata och dessutom hade vi börjat strukturera en ny vetenskaplig artikel.

För de som inte har egen erfarenhet av hur den vetenskapliga värden fungerar så är det så att när man har fått fram intressanta resultat skriver man en artikel som beskriver vad man gjort och vilka resultat man fått fram. När man har skrivit färdigt skickar man artikeln till en journal, exempelvis ”Advances in Space Research” och får förhoppningsvis sin artikel publicerad. Blir artikeln publicerad så har den blivit godkänd av en panel bestående av andra forskare. Att få en artikel publicerad är ungefär som att få ett patent. Men med den stora skillnaden att om folk vill använda information från min artikel så behöver de inte betala för det, men de måste ange att data kommer från vår artikel.

Bild: Kontorsbyggnaden där jag jobbade.

Vad behöver vi göra för att kunna publicera data?

Först måste vi förvissa oss om att detektorn, efter åtta år ombord på rymdstationen ISS, fortfarande uppför sig som vi tror att den ska göra. Innan vi har säkerställt att detektorn beter sig som den ska, kan vi helt enkelt inte lita på data vi får från den. Det är inget komplicerat test utan vi kan ganska snabbt avhandla den punkten med slutsatsen att detektorn beter sig mycket bra.

Nu behöver vi skriva ett datorprogram som analyserar enskilda datafiler. Programmet behöver givetvis ge samma resultat när vi kör det med datafiler som redan analyserats en gång. Får vi samma resultat bör vi kunna lita på resultaten vi får fram om vi kör det med datafiler ej tidigare analyserade. Efter en tids programmering, fundering och kaffedrickande lyckas vi utveckla ett program som fungerar mycket bra.

Statistiken kommer in i bilden

När vi har kört en datafil genom programmet får vi ett diagram som har en generell form av en exponentiellt avtagande kurva (BILD). Men längst den kurvan finns flera, mer eller mindre, tydliga toppar. Dessa toppar motsvarar olika joner. Detektorns utformning gör att vi inte kan identifiera partiklar med laddningstal 4 eller lägre. D.v.s. vi kan identifiera joner från Bor (laddningstal 5) och uppåt. Men ju högre vi går desto lägre blir förekomsten av dessa tyngre joner. Så för att tydligt kunna se dessa tyngre joner i diagrammet behövs mycket statistik. Exakt hur vi går till väga för att göra nästa steg i analysen är inte helt trivial och kräver kunskap i statistisk dataanalys. För att göra en lång och ganska ointressant historia kort gör vi en s.k. multigausisk anpassning till histogrammet. Genom den anpassningen får vi fram viktig information. Dels den exakta positionen för de olika topparna i diagrammet samtidigt som det ger oss möjlighet att beräkna hur många partiklar det är som varje topp består av. D.v.s. det värde vi behöver för att kunna beräkna den relativa förekomsten av tunga joner inuti ISS.

Förlorat bagage

Lite analys och lite statistik kanske inte låter som så mycket jobb. Men faktum är att de tre styckena ovan tog ca 20 minuter att skriva men drygt 5 (långa) arbetsdagar att genomföra. Förutsättningarna för arbetet blev inte bättre av att den första dagens arbete blev lite haltande, jag anlände till Tokyo med utsatt plan, men det gjorde inte mitt bagage. Luttrad resenär som jag är hade jag givetvis extra underkläder i handbagaget men av någon outgrundlig anledning hade råkat lägga strömförsörjningsdelen till datorn i det incheckade bagaget. Lyckligtvis levererades mitt bagage på måndagskvällen och jobbet kunde börja på riktigt på tisdagen.

Bild: På söndagen åkte jag till Ikebukuro för att promenera runt och spana in några elektronikaffärer. Kom därifrån med lite småsaker till kameran men dessvärre inga klipp.

Kommande vecka hoppas jag kunna börja skriva på en ny vetenskaplig artikel.

Tills nästa vecka

/Oscar

Bild: Min arbetsplats

Här kan du läsa Oscar Larssons första inlägg

Dagens bild: vår planet skarpare än någonsin

Charlotte-Rymdkanalen — Tue, 07 Feb 2012 10:08:25 +0000

Bild: Tagen av Suomi NPP satelliten. NASA.

Denna fina bild av jorden är tagen med satellit som heter Suomi NPP. NASA satelliten är döpt efter Verner E Suomi på Wisconsins Universitet. NPP står för National Polar-orbiting Partnership.

Och den tar helt galet skarpa bilder! Då ska du också tänka på att Suomi NPP tar sina bilder på 824 kilometers avstånd. Den tillhör verkligen den nya generationen satelliter. Och uppgiften är att observera jorden och hur den förändras.

Enligt Space.com skickar satelliten ner 4 terabyte data om dagen, det är tillräckligt mycket foton av jorden för att fylla 800(!) DVDs. En himla massa data helt enkelt.

Inte bara astronaut utan även läkare

Louise-Rymdkanalen — Mon, 06 Feb 2012 14:45:00 +0000

Bild: ESA/Space Applications Service NV

Det europeiska rymdorganet ESA har utvecklat en apparat som kommer att ge astronauter möjlighet att ställa diagnoser och utföra medicinska ingrepp på varandra. När rymdresorna blir längre och kommunikationen med jorden tar flera minuter att nå fram eller inte fungerar alls så är det av stor vikt att astronauterna kan hjälpa varandra vid plötslig sjukdom eller olyckor. Apparaten har ett headset med en realtidsapplikation (förstärkt verklighet). När användaren tittar genom headsetet sammanfogar applikationen vad användaren faktiskt ser i verkligheten när han tittar på patienten med en virituell verklighet från mjukvaran. Användaren guidas via mjukvaran med hjälp av röststyrning för att utföra ingreppet eller undersökningen av patienten. Liknande applikationer används bland annat av stridspiloter som i realtid får information visad i visiret i stället för att behöva flytta blicken till en skärm placerad på instrumentpanelen.

I första hand kommer denna apparat med det långa namnet The Computer Assisted Medical Diagnosis and Surgery System, CAMDASS, att användas för att göra ultraljudsundersökningar men i förlägningen kan man tänka sig att astronauterna till och med kan utföra kirurgiska ingrepp på varandra. Hur det hela fungerar i detalj kan du läsa mera om på ESA:s webbplats.

Varför är det extra många norrsken under 2013?

Sofia-Rymdkanalen — Fri, 03 Feb 2012 10:52:24 +0000

BIld: Sydskensovalen avbildad i ultraviolett ljus av satelliten IMAGE. Källa: Wikipedia och Spacecraft Pictures Aurora

Under 2013 så tror forskare att vi kommer att kunna se extra många norrsken. Detta är för att solaktiviteten är som högst ungefär vart elfte år. Senaste maximum inträffade 2000-2001 så nu tror alltså forskare att nästa maximum kommer att vara runt 2013.

När solaktiviteten är hög uppkommer fler kraftiga solutbrott och solen kastar ut fler magnetiska stormar mot jorden. Som ni säkert redan vet, så här i slutet av norrskensveckan, så är det dessa magnetiska stormar som skapar norrsken.

Goda nyheter för alla norrskensälskare är att den höga solaktiviteten gör att vi kommer att få se extra många norrsken, och längre söderut. Hurra!

På spaceweather.com kan du själv ha koll på solens aktivitet och norrskensovalen, där kan du se hur långt ner i Sverige du har möjlighet att se norrsken. Glöm inte att ta dig lite utanför stan där inga lampor stör, och att norrsken bäst går att beundra under klara nätter.

Eldar i havet, sillstim eller fastfrusna svanar

Sofia-Rymdkanalen — Thu, 02 Feb 2012 09:06:48 +0000

Bilder: Ingrid Sandahl

Idag vet vi en helt del om norrsken och hur det uppstår, men det har man inte alltid gjort. På IRFs hemsida kan man läsa om hur vi tänkte kring norrsken förr i tiden.

Innan man visste vad man idag vet om norrsken försökte folk på sitt eget sätt förklara hur norrskenet uppstår. På den tiden visste man naturligtvis att norrsken fanns men man visste inte vad de berodde på. Eftersom dåtidens människor ofta var vidskepliga blev deras förklaringar väldigt fantasirika.

På den tiden då man trodde att jorden var platt och att jordskivan var omgiven av hav. Förklarades norrsken med att alla hav omgavs av stora eldar och det var när skenet från dessa eldar blev så starkt att det speglade sig på himlen som norrsken uppstod.

Ett av de gamla namnen på norrsken är Sillblixt. Det kom till av att folk trodde att norrskenet var en spegling av stora sillstim i havet.

I Småland trodde man att svanarna en gång tävlade om vem som kunde flyga längst mot norr. De svanar som kom längst frös till slut fast i luften. När de stackars fastfrusna svanarna försökte komma loss genom att flaxa med vingarna så blev det norrsken.

Förklaringarna är många och kreativa. De exemepl vi gett här ovan är nog bara en bråkdel av alla förklaringar och tankar kring norrsken. Kanske vet du någon mer? Dela gärna med dig.

Favorit i repris, finns det norrsken på andra planeter?

Charlotte-Rymdkanalen — Wed, 01 Feb 2012 13:01:23 +0000

En gång för länge länge sedan (år 2009) åkte två glada rymdfantaster till KTH för att prata med en expert. Fantasterna var jag och Arvid som skrev här på Rymdkanalen förut, experten var Göran Marklund. Nu är det ju temavecka norrsken och dags för en favorit i repris! Klippet innehåller mycket bra bilder på vad som händer när det blir norrsken.

Tips från en astrofotograf

Charlotte-Rymdkanalen — Wed, 01 Feb 2012 08:12:32 +0000

Bild: Förra veckans kraftiga norrsken, fotograferat från Östersund av Göran Strand.

När vi gick ut med att vi skulle ha norrskensvecka fick vi ett mail från en av våra läsare, nämligen Göran Strand. Göran är astrofotograf och erbjöd oss titta på hans bilder. Superfina!

Men vi på Rymdkanalen vill ju alltid veta mer när det kommer till rymd så vi bad Göran om några tips. Och här är de, Görans himla härliga tips för dig som vill fota norrsken.

- Kolla in norrskensprognoser på till exempel spaceweather.com.
- Åk norr om större städer eller andra ljusföroreningar.
- Norrsken är generellt som kraftigast kring midnatt.
- Ge inte upp om norrskenet verkar avta, det kan lika snabbt komma tillbaka. Det böljar ofta fram och tillbaka.
- Varma kläder och varm dryck.
- Ta med någon som sällskap. Att titta på norrsken tillsammans med någon är roligare.

Bilden ovan är en av Görans favoritbilder, och det förstår jag. Den fångar ett fantastiskt norrsken men också det Göran faktiskt älskar att göra, fota.

Görans hemsida hittar du här. Han finns även på Facebook och Twitter.

Dagens bild: Norrsken, så klart!

Charlotte-Rymdkanalen — Tue, 31 Jan 2012 09:26:42 +0000

Ja, inte helt överraskande så är dagens bild på ett fint norrsken. Det som är lite mer överraskande är att, i skrivande stund, så togs denna bild för exakt 7 timmar sen. Bilden är nämligen hämtad på www.auroraskystation.com och där har de en live-kamera. Just nu är himlen härligt blå i Abisko men i natt kan du titta in på sidan och förhoppningsvis få se ett norrsken.

För rätt många år sen åkte jag inlandsbanan, tågbana där uppe i norr :) Ett av våra stopp var just att spana efter norrsken. Eftersom jag var rätt ung då så tyckte jag det var ballt av två anledningar. Jag fick vara uppe sent och jag fick se ett oerhört märkligt fenomen. Då visste jag inte så mycket om det men blev betagen ändå. Nu när jag vet mer, är det nästan ännu häftigare.

Tyvärr hade jag ingen kamera på den tiden, så jag har inga bilder. Har du lyckats ta en fin bild på norrsken? Då skulle jag gärna vilja se den. Så skicka gärna in den till oss på red@rymdkanalen.se

Och vet du att du kanske kommer ha chansen, spana in de här korta tipsen för fotografering.

Temavecka: Norrsken

Sofia-Rymdkanalen — Mon, 30 Jan 2012 12:10:26 +0000

Välkommen till ännu en temavecka där vi riktigt ska grotta in oss i kunskap. Den här veckan handlar det om Norrsken. Att få se ett riktigt norrsken är något speciellt som man inte glömmer i första taget, det är så olikt allt annat man kan se på himlen. Tyvärr är det långt ifrån alla oss som fått se ett norrsken (live). Har du?

Norrsken (Aurora Borealis) kallas det vackra olikfärgade ljus som man ibland kan se röra sig över himlen i de norra delarna av världen. Ett likadant ljus finns över de södra delarna av jorden, det kallas sydsken (Aurora Australis). Tillsammans kallas norrsken och sydsken för polarsken.

Men vad är då norrsken egentligen, hur uppkommer det? Jo, som vi alla vet så omges jorden av ett tunt gashölje, atmosfären, och i rymden där utanför rör sig snabba laddade partiklar, plasma. Norrsken uppkommer när en del av dessa partiklar kommer in i jordens atmosfär och krockar med atomer och molekyler som finns där. När partiklarna krockar bildas ett ljus och det är detta ljus som kallas norrsken.

För att det ska bli lite enklare att förstå är vi så pedagogiska och slänger med en liten film som visar hur allt hänger ihop.

Än en gång, varmt välkomna till norrskensveckan!

Gästblogg: Oscar Larsson på väg till Japan för att diskutera astropartikelfysik

Redaktionen-Rymdkanalen — Mon, 30 Jan 2012 09:59:36 +0000

Att åka till Japan för att träffa en italienare kan låta som en något konstig omväg, men så är fallet för Oscar Larsson, doktorand i astropartikelfysik på KTH. Vi har bett Oscar skriva från sin tvåveckors resa till Japan.

Foto: Thorwald Larsson

Min forskning går ut på att analysera den strålningsmiljö som astronauterna utsätts för när de befinner sig på den internationella rymdstationen, ISS. Detta är ett projekt som den svenske astronauten, Christer Fuglesang, också har lagt ner mycket tid och energi i. Fuglesang tillsammans med professor Bengt Lund-Jensen är dessutom mina handledare.

Så varför åker jag nu till Japan för att träffa en italienare? Professore Marco Casolino är ledare för ett forskningsprojekt vid namn Alteino som bland annat går ut på att mäta partikelstrålningen ombord ISS. När jag säger partikelstrålning menar jag grundämnesstrålning, eller snarare grundämneskärnor som flyger omkring i rymden med otroligt hög hastighet och kan ställa till med en hel del bekymmer för både människor och elektronik.

Resan till Japan är till för att träffa den italienske professorn Casolino och diskutera dataanalysmetoder, samt analysresultat från Alteino-detektorn.

Det här är mitt första besök i Japan och för mig är det ett mytomspunnet land. Traditioner och seder som är mycket olika våra, ett skriftspråk där man inte ens kan gissa sig till vad det står. Kommer jag att ens hitta dit jag ska? Målet för resan är forskningsinstitutet Riken som ligger i Wako, nordväst om Tokyos centrum.

Mina kollegor har sagt att jag bör förvänta mig minst 24 timmars arbetsdag och bara sushi till mat... Men det finns undantag, mina vänner Tomi och Mozsi har båda varit i Japan flera gånger och Tomi är till och med gift med en japanska. Av honom har jag fått några nyttiga do's and dont's, får se om jag får användning av dem.

Min målsättning för de kommande två veckorna vid forskningsinstitutet Riken är att de kommer generera resultat som vi ska kunna publicera. Resultat som i förlängningen kan påverka riskbedömningen för astronauter på längre rymdresor (till månen, Mars eller kanske ännu längre).

Under min tid i Japan hoppas jag hinna skriva ytterligare några inlägg här på Rymdkanalen. För flygplansintresserade läsare har jag dock redan två roliga saker att ta upp och ytterligare en detalj för linuxfreaks.

Resan till Tokyo, Narita, går via Frankfurt. Flygresan ner till Frankfurt var en händelselös men snabb. Efter att vi bordat bussen ute på plattan som skulle ta resenärerna till terminalen ser jag plötsligt en flygplanskropp med, för oss flygplansintresserade välkända siffror, 787. Hux flux passerar jag, på mindre än 30 m, Boeings nya 787 Dreamliner. Minuten senare insåg jag att det var flygbolaget ANA:s officiella jungfrufärd med planet och brandförsvaret på Frankfurts flygplats hade rullat ut två släckningsbilar som sprutade vatten över planet och tjugotal markanställda från ANA stod och applåderade för fullt. Ber dock om ursäkt för bildkvalitén, bilden är hastigt tagen inifrån den åkande bussen.

Oscar Larsson fick en hastig bild av den nya flygplansmodellen Boeing 787

Den andra flygplanspunkten är att min flight från Frankfurt till Narita skedde med flight LH710 som flygs med Airbus A380 . Nu, sittandes ombord någonstans ovanför Ryssland, kan jag bara säga en sak. Det är så här man ska flyga... möjligen har det att göra med att jag har tre säten för mig själv...

Detta leder mig till linux-detaljen som jag nämnde tidigare. För ca 30 minuter sedan meddelade personalen att de hade problemet mediasystemet. Enkel lösning, en reboot.... Vid uppstarten av systemet såg man i ca 1 sekund en välkänd gråsvart bakgrund och en svart kryssformad pekare. Mediasystemet på A380 är Linux. Vad mer ombord är Linux? I min mening, ju mer desto bättre.

Från ryskt luftrum, på en höjd av 10675 m hälsar jag er och återkommer om min resa i jakt på forskningsresultat som förhoppningsvis ska ta oss ett steg närmare bemannade resor till Mars.

På väg att kliva ombord på en Airbus A-380 för resa från Frankfurt till Tokyo

/Oscar

Dagens bild: Stenar från Mars

Charlotte-Rymdkanalen — Fri, 27 Jan 2012 08:29:50 +0000

Bild: Sten från Mars. AP Photo/Darryl Pitt.

Redan i juli sågs stenarna komma mot jorden i ett eldklot, men de hittades inte i Marocko förrän i december. Och det var inte förrän i förra veckan som forskare kunde säga, det är stenar från Mars. Så dagens bild kanske inte är den vackraste vi har haft men erkänn, det är rätt coolt :)

Lite kul fakta är att priset på stenarna är 10 gånger högre än guld. Och då är guld rätt dyrt just nu.

Vill du läsa mer, kolla in The telegraph och Mirror.

Trevlig helg!

Var är vintern i år och var var den förra året?

Louise-Rymdkanalen — Thu, 26 Jan 2012 10:28:09 +0000

Istäcket i Östersjön 2012 jämfört med 2011. Bilder SMHI
Förra året fick vi en riktig vargavinter med djup snö och utbredda isar över hav och sjöar. I år är läget inte riktigt detsamma. Stora delar av Bottenviken är inte istäckta ännu men om kylan bara håller i sig kan isbildningen gå snabbt skriver SMHI. SMHI är en flitig användare av olika former av satellitdata som processas och bland annat blir till kartor över isläget i Östersjön. Den europeiska fjärranalyssatelliten ENVISAT är en av flera satelliter som används för ändamålet. Alla kan ta del av kartorna och göra jämförelser med andra år på SMHI:s webbplats.

Snödjupet 26 januari 2012. Bild SMHI

På vår resa genom rymdsverige stannade vi i Norrköping och pratade med oceanografen Lisa Lind på SMHI om hur de arbetar med satellitdata för att bevaka isarna runt våra kuster. Se avsnittet här nedan.

Kartläggning av Universum efter Big Bang

Redaktionen-Rymdkanalen — Wed, 25 Jan 2012 08:57:54 +0000

ESA:s rymdobservatorium Planck hann genomföra fem kartläggningar av hela stjärnhimlen innan ett av dess två instrument (HFI) nu fått slut på flytande helium och därför inte längre kan hållas nedkyld. Plancks instrument detekterar mikrovågor. Det observerar därför universum vid längre våglängder än vad vi kan se med våra ögon, strålning som jordens atmosfär inte släpper igenom. Vid dessa våglängder hittar forskare nedkylda strålningsrester efter det heta tillstånd universum befann sig i efter Big Bang, och man är speciellt intresserad av att förstå hopklumpningen av strålning och materia i det tidiga universum, vilka senare lett till galaxhopar och det utseende universum har idag.

Bild: ESA - C. Carreau

Teckningstävling avgjord

Sofia-Rymdkanalen — Mon, 23 Jan 2012 12:10:02 +0000

Bild: Så här fint är det vinnande bidraget! TV4 play.

Europeiska kommissionen har hållit en teckningstävling för barn runt om i Europa. Ett barn i varje medverkande land utses till vinnare och får en av satelliterna i Galileo-programmet uppkallad efter sig.

Barnen fick teckna, måla eller färglägga på vilket sätt de ville. Man fick använda alla slags material som färger, tuschpennor, blyertspennor, lim och glitter. Huvudsaken var att de använde en stor dos fantasi!

Av alla bidrag som skickades in från Sverige drogs Ellen Marshall-Heyman som vinnare! Hon medverkade på Nyhetsmorgon på TV4 för ett par dagar sedan.

Viktigaste kalendern nu på plats!

Charlotte-Rymdkanalen — Fri, 20 Jan 2012 10:56:08 +0000

Planerar du semester? En resa? Ledighet? Födelsedagar? Kalas? Glöm inte stämma av det med den viktigaste kalendern av dem alla, nämligen rymdkalendern ;)

Du hittar den under fliken På gång!

Finalister i studenttävling på YouTube utsedda

Louise-Rymdkanalen — Fri, 20 Jan 2012 06:00:00 +0000

Av drygt 2000 tävlingsbidrag från åttio länder har sextio finalister nu utsetts i studenttävlingen You Tube Space Lab. Fram till den 24 januari kan du rösta på ditt favoritbidrag på You Tube. De två vinnarna kommer att få sina experiment utförda på den internationella rymdstationen. Här kan du rösta.

Forskning om svarta hål belönas idag med Crafoordpriset

Sofia-Rymdkanalen — Thu, 19 Jan 2012 08:20:02 +0000

Crafoordpriset inrättades 1980 av Holger Crafoord och administreras av Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) i Stockholm. De ska belöna och främja grundläggande forskning inom vetenskapliga discipliner som hamnar utanför Nobelprisets ämnen. Dessa områden innefattar astronomi, biovetenskap (framför allt ekologi), geovetenskap, matematik, och forskning om sjukdomen polyartrit (ledgångsreumatism). En sjukdom som Holger Crafoord själv led av.

Kungliga Svenska Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i astronomi 2012 till Reinhard Genzel från Max Planck institutet i Tyskland och Andrea Ghez från University of California i Los Angeles, USA. Stort grattis!!

Årets Crafoordpristagare i astronomi har funnit de säkraste bevisen hittills för att supermassiva svarta hål verkligen finns. I decennier har Reinhard Genzel och Andrea Ghez med sina forskargrupper följt stjärnorna kring Vintergatans centrum och de kom var för sig fram till samma slutsats: mitt i vår hemgalax, Vintergatan, gapar ett gigantiskt svart hål - Sagittarius A*.

På Kungliga Vetenskapsakademiens hemsida kam man läsa att svarta hål inte kan observeras direkt – de slukar allt i sin närhet men sänder knappt ut något själva. Enda sättet att utforska dem är att se efter vilken verkan deras gravitation har på omgivningen. Genom att studera stjärnornas banor nära Vintergatans centrum kunde Reinhard Genzel och Andrea Ghez och deras forskarkollegor uppskatta massan hos det svarta hålet till omkring fyra miljoner solmassor. Sagittarius A* är vårt närmaste supermassiva svarta hål. Med denna jätte mitt i Vintergatan kan nu astronomerna undersöka gravitationen och utmana relativitetsteorins gränser.

Prissumman på 4 miljoner kronor gör Crafoordpriset till ett av världens största vetenskapliga priser.

Idag tillkännagavs även årets pristagare i matematiik, Jean Bourgain och Terence Tao från USA. Läs mer om dem och se en film om deras arbete här.

Dagens bild: 13 miljarder ljusår bort...

Redaktionen-Rymdkanalen — Wed, 18 Jan 2012 07:00:00 +0000

Bilden från rymdteleskopet Hubble visar fem extremt avlägsna galaxer som bildar en hop. Att galaxer är koncentrerade i grupper eller hopar är helt normalt. Det unika med denna lilla hop är att galaxerna är 13 100 miljoner ljusår bort, dvs deras ljus har varit på väg mot oss nästan lika länge som universum funnits. Man beräknar att vi därför i denna bild tittar tillbaka till en tidpunkt endast 600 miljoner år efter Big Bang och att vi ser den äldsta grupper galaxer som någonsin setts. Då hade galaxer just börjat bildas. Troligen har denna grupp galaxer sedan dess dragit till sig ytterligare materia och bildat en enorm galaxhop med tusentals galaxmedlemmar. Det är alltså en galaxernas barnkammare vi ser på bilden.

Man lär sig något nytt varje dag

Sofia-Rymdkanalen — Tue, 17 Jan 2012 12:48:17 +0000

Bild: En bild ur Carter Emmarts föredrag på TED Talks.

Kunskap, kunskap och åter kunskap. Det kan man väl inte få för mycket av? Som man brukar säga; man lär sig något nytt varje dag. Så idag tänkte vi bidra med en nästan oändlig källa till kunskap, nämligen TED Talks.

TED (Technology, Entertainment, Design) är en tvärvetenskaplig konferens i USA som går under parollen "idéer värda att sprida". I samband med konferensen hålls ett antal föredrag med oftast kända föredragshållare. Föredragen kallas TED Talks och hålls en gång per år. Medverkat har bland andra Bil Gates, Bil Clinton, Steve Jobs, Bono och Larry Page gjort. Men även vår svenska professor Hans Rosling, hela åtta gånger!

Flera av föredragen som hållits under åren har handlat om rymden. De är verkligen sevärda så därför vill vi tipsa om två av dem här.

David Hoffman berättar om sin film om Sputnik.

Carter Emmart visar en animering av vårt kända universum. Cirka två minuter in i klippet berättar han att några svenska studenter från Linköping har varit med och konstruerat den här animeringen/grafiken/programvara. Bra jobbat!

Besök gärna TED Talks hemsida och titta på fler lärorika och inspirerande föredrag. Men varning, man kan fastna hela dagen för det finns så väldigt många bra klipp! =)

Rester av Phobos-Grunt kraschade i havet utanför Chile

Louise-Rymdkanalen — Mon, 16 Jan 2012 10:49:22 +0000

Foto: Lehtikuva

Kl. 18.45 igår, 15 januari, slog delar av marssonden Phobus-Grunt ner drygt 100 mil väster om ön Wellington utanför Chiles kust enligt den ryska nyhetsbyrån Itar-Tass.

Rymdkanalen har tidigare skrivit om de svenska forskningsinstrumenten som var ombord.

Nu kan vi också berätta av några svenska björndjur (Tardigrader) fanns med ombord på Phobos-Grunt. Björndjur är millimeterstora varelser som klarar extrema levnadsförhållanden. Björndjuren kan dock inte ha klarat sig när Phobos-Grunt bröts sönder i atmosfären. De exemplar som var med ombord kom från Öland och Blekinge och var placerade i en egen kapsel med en diameter på 56 mm och en tjocklek på 18 mm. Vi har tidigare skrivit om björndjur i rymden.

Olle om rymdåret 2012

Redaktionen-Rymdkanalen — Fri, 13 Jan 2012 12:38:06 +0000

Nytt år innebär nya spännande rymdaktiviteter! Vi har frågat Rymdstyrelsens generaldirektör Olle Norberg om vad vi har att se fram emot under året.

Några godbitar från vårt videoarkiv

Sofia-Rymdkanalen — Thu, 12 Jan 2012 09:30:59 +0000

Under de år som Rymdkanalen har varit i gång har ett helt gäng filmklipp blivit till längst vägen. Vi har filmer från Sveriges alla hörn, intervjuer med rymdexperter, hälsningar från Mars 500 och mycket mycket mer. Besök gärna vårt videoarkiv!

Några av mina egna favoriter är självklart när Christer äter godis uppe på ISS.

Här är ett klipp där han äter mer godis!
Och när John Bies berättar om rymdtoaletten ombord på Atlantis på NASAs utställning på Tekniska museet.

Vilket klipp är din favorit?

Det finns även andra som gör roliga och lärorika klipp, ett hittar du på UR.se. Det är en liten film om vintergatan.

Du glömmer väl inte att prenumerera på våra klipp via Youtube.

Vad betyder det när en uppsändning går fel? Vi frågar en rymdprofessor

Charlotte-Rymdkanalen — Wed, 11 Jan 2012 09:37:26 +0000

Bild: Affisch över Phobos-Grunts uppdrag. Roscosmos

På lördagen den 14 januari eller söndagen den 15 räknas det med att de två satelliterna Phobos-Grunt och Yinghou-1 kommer tillbaka till jorden, troligen kommer de landa i Afghanistan. De två satelliterna sändes upp i november men avvek från sin kurs. Sedan dess har de mer eller mindre seglat runt i rymden. Det har gjorts flera försök att kontakta satelliterna men utan framgång och därför tas de nu ner.

Båda satelliterna hade svensk teknik med sig så vi på Rymdkanalen tog kontakt med Stas Barabash på IRF för att höra vad detta innebär för dem.

Så här svarade han.

1. Vad betyder det för er att Phobus-Grunt kommer tillbaka?
IRF-Kirunas bidrag i projektet var ganska litet. Vi byggde tre små likadana sensorer, en för Phobos-grunt och två för Kinesisk mikrosatellit Yinghuo. Eftersom sensorerna var nästan identiska till sensorn som vi har utvecklat för ESA BepiColombo missionen till Merkurius har vi inte spenderat för mycket resurser på Phobos-Grunt.

Från början var huvudmålet för oss också att sätta upp ett internationell samarbetet med Ryssland ock Kina samt lära oss hur deras "system" fungerar. Att genomföra mätningar vid Phobos och vid Mars när solen är så aktiv som nu skulle också vara intressant. Men vi har fortfarande vårt instrument på ESA Mars Express och det fungerar bra. Så trots Phobos-Grunt inte har nått Mars, uppnår vi vårt huvudmål ändå. Kontakterna och samarbetet med Ryssland och Kina öppnade för oss möjligheten att flyga mycket mer avancerade instrument till Mars på en Kinesisk mission och landa på Månen med Ryssland (förhoppningsvis, första svenska instrumentet som landar på andra himlakropps yta).

2. Kommer ni få en ny chans med era instrument? En annan flygning?
Just nu diskuteras det i Ryssland om en Phobos-Grunt-2 med uppsändning år 2016 men vi kommer troligen inte att vara med igen.

Bild: Stas Barabash. Charlotte-Rymdkanalen.

Nytt år, nytt jobb!

Charlotte-Rymdkanalen — Tue, 10 Jan 2012 08:45:13 +0000

Ja, alltså inte för mig. Jag trivs bäst här på Rymdkanalen ;) Men om du vill jobba med rymd och har de rätta egenskaperna så finns det just nu ett jobb ute på Rymdstyrelsen.

Det är ett jobb som handläggare inom fjärranalys och rymdteknik, lite som gästbloggaren Robert, som du kan söka nu. Eller bör göra innan den 3 februari i alla fall.

Läs mer här.

Ha en fin tisdag!

Tävling - vinn en fin kalender med rymdbilder

Charlotte-Rymdkanalen — Mon, 09 Jan 2012 14:50:59 +0000

TÄVLING AVSLUTAD!

Behöver du en ny kalender? Och en snygg en också? Med rymdtema?

I så fall gör du så här:
1. Gilla vår sida på Facebook.
2. Svara på den enkla fråga vi ställer där.

Och gör det senast söndagen den 15 januari. Vinnaren publiceras på Facebook. Lycka till!

Har rymden blivit en soptipp?

Sofia-Rymdkanalen — Mon, 09 Jan 2012 12:30:39 +0000

Datorgenererad bild av allt rymdskrot som NASA håller reda på för att tex. varna astronauter. Foto: NASA.
Rymdskrot har du säkert hört talas om. Och det är precis vad det låter som, skrot i rymden. Men visste du att det finns så mycket skrot i rymden närmast jorden att det börjar bli ett allvarligt problem. Satelliter krockar både med varandra och med allt från tappade verktyg till små färgflagor som har så våldsamt hög hastighet att de ändå orsakar stora skador.

I dagens avsnitt av radioprogrammet Vetandets värld på P1 som sändes klockan 12.10 diskuterades problemet med rymdskrot. Vart kommer allt skrot ifrån? Kan man städa rymden och i så fall hur? Hur stor risk är det exempelvis en saltellit blir träffad av rymdskrot?
Lyssna på Vetandets värld här för att lära dig massor om rymdskrotet.

Även DN har idag skrivit en artikel om rymdskrot, den kan du läsa här.
I den artikeln nämner de Prisma som exempel på satelliter som varit nära rymdskrot på sin bana. Sommaren 2010 tvingades nämligen Prisma till en undanmanöver ute i sin omloppsbana för att öka avståndet till en bit rymdskrot som skulle passera på bara 144 meters avstånd. Styrraketerna puffade ut Prisma så att avståndet blev 2 kilometer.

När man hör om allt detta rymsdkrot börjar det klia lite i fingrarna och man vill liksom hjälpa till och bidra med en stunds städning där ute. Men det är ju inte så enkelt för oss vanliga dödliga att åka upp och samla in lite skrot bara sådär. Så tills dess att det blir möjligt kan vi spela Space monkey i våra mobiler så länge (som vi tipsade om här på Rymdkanalen i somras). Det är ett spel som går ut på att just samla in så mycket rymdskrot som möjligt.

Lycka till!

Dagens bild på solen

Charlotte-Rymdkanalen — Thu, 05 Jan 2012 09:00:39 +0000

Bild: Solen i tisdags kl 13.19.

Trots att det lite känns som solen kanske har tappat bort sig i mörkret just nu så finns den ju där ute. Och snart, ja jag lever på hoppet, kommer vi få ser mer av den. Men är du som jag sugen på lite mer sol nu ska du spana in denna sida på ESAs hemsida.

Dagligen uppdateras den med bilder på solen från ett EIT, Extreme ultraviolet Imaging Telescope. Riktigt coola bilder, jag gillart :)

Bild: Solen i tisdags kl 13.13 - lite tidigare än den övre.

Mitt nyårslöfte

Sofia-Rymdkanalen — Wed, 04 Jan 2012 08:49:46 +0000

Bild: Det här är vad jag ska ägna 2012 åt =)

Julen är över, mellandagarna susade förbi och nu har även nyåret passerat. Nytt år, nya tider =) och det ska bli spännande att se vad 2012 kommer att bjuda på. Som så många andra har jag gett mig själv ett nyårslöfte (och ja, jag ska hålla det) nämligen att läsa mer böcker, rymdböcker såklart.

Vi kunde redan i Arvids nyårskarameller se en bild på hur han flitigt läser i Christer Fuglesangs bok Människan i rymden. Och det finns ett otal fler böcker som berör ämnet rymden. Vi har listat en hel drös rymdböcker här på Rymdkanalen som vi varmt kan rekommendera.

Om du har någon egen favorit i kategorin rymdböcker så får du gärna tipsa oss eller kanske recensera den här i bloggen?

God fortsättning och lycka till med alla nyårslöften, för du har väl också ett nyårslöfte?

Dagens bild... och kanske även morgondagens :)

Charlotte-Rymdkanalen — Tue, 03 Jan 2012 12:01:23 +0000

För det kommer finnas en chans att se detta meteorregn från jorden imorgonbitti, den 4 januari. Meteorregnet heter Quadrantids och kommer från en asteroid som kallas 2003 EH1.

Så nu hoppas vi på fler fina bilder. För denna är verkligen fantastisk!
Bilden är tagen under Quadrantids meteorregn förra året, alltså 2011. Fotograf är Jeff Berkes. Superfin!

Läs mer om Quadrantids på NASAs hemsida.

Rymdstyrelsens Olle Norberg i tv om månen

Charlotte-Rymdkanalen — Tue, 03 Jan 2012 09:33:36 +0000

Idag startade dagen bra minsann, rymd i Godmorron Sverige - jo jag tackar :)
Men var du lite morgontrött kan du se klippet här. Det är ju det som är så bra med play!

Ha en fin tisdag!

Uppdaterat: God fortsättning alla läsare!

Sofia-Rymdkanalen — Mon, 02 Jan 2012 10:44:51 +0000

Det har varit mycket rymd under nyårshelgen. Inte nog med att en stor del av svenska folket ägnade en hel kväll åt att titta på stjärnorna (mellan alla fyrverkerier förstås) så har även rymden uppmärksammas på TV. Vår gästbloggare Fredrik Bruhn var med i Rapport igår när de berättade om att den svenska rymdindustrin får allt fler privata aktörer.

Svensk rymdindustri är, som vi alla vet, oerhört spännande. Så i morgon kommer Rymdstyrelsens Olle Norberg att medverka i Gomorron Sverige på SVT kl 08.43.

Då kan ni höra honom berätta om GRAIL. Så missa inte det!

Andra rymdklipp som vi kunnat njuta av är den här nyårshälsningen från ISS.

Gästbloggare: Arvids Nyårskarameller 2011

Sofia-Rymdkanalen — Sat, 31 Dec 2011 07:04:36 +0000

Bild: Arvid firar in det nya året genom att bläddra i Christer Fuglesangs "Människan i rymden: från Sputnik till Mars".

Kära rymdkamrat!

Tack för att du tar dig tid - mitt i nyårsfirandet - att sätta kurs mot Rymdkanalen. Jag hoppas Arvids Nyårskarameller gör sig bra till champagnen och de ambitiösa nyårslöftena (som självklart innefattar något i stil med astrofoto eller att äntligen boka in den där resan till Esrange).

Och nu...trumvirvel...mina fyra personliga favoriter från det gångna året här på Rymdkanalen!

1. En bitterljuv karamell - PoGOLite

Professor Mark Pearce och hans gäng har jobbat flera svettiga år med projektet PoGOLite, en gigantisk ballong som ska flyga runt Nordkalotten med instrument som samlar data om neutronstjärnor. Men när de äntligen sände upp ballongen i somras upptäcke man att den läckte - och experimentet avbröts. Arrrgh!!!

Jag vrålade av ilska, men Mark och kollegorna jobbar vidare och ser fram emot ett nytt försök nästa sommar. Ett av många exempel på människor som trots motgångar enträget arbetar vidare för att hjälpa oss förstå rymden.

Läs alla inlägg om PoGOLite här.

Bild: Gänget före uppsändningen av PoGOLite - sådant engagemang kan ingen läckande ballong i världen stoppa. Foto: Johanna Bergström-Roos.

2. En galen karamell - Mars 500

Vi åker till Mars! På låtsas! Fast låster in astronauter i ett och ett halvt år, simulerar resan så det känns verkligt för dem och ser hur de klarar pressen!

Det skulle kunna vara en ny dokusåpa på TV, men är ett verkligt experiment där sex "astronauter" simulerat en marsresa under 520 dagar i isolering. Först tyckte jag det var helknasigt. Men sedan insåg jag att det var både vågat och smart. Nu väntar jag bara på the real deal när vi åker till Mars på riktigt.

Se en av våra läsare ställa en högst relevant fråga till Mars 500-crewen.

...och här ger Mars 500-crewen svar på tal!

Bild: Mars 500-crewen, ESA.

3. En födelsedagskaramell - svensk rymdverksamhet fyller 50 år

För 50 år sedan skickades den första svenska raketen (kallad Plutnik av pressen) upp i rymden. Det blev startskottet för svensk rymdverksamhet, och 2011 firade vi 50 år! Hurra för oss!

Men rymdverksamhet är till sin natur internationell och bygger på samarbete över gränser. Och vem är bättre lämpad än vår egen astronaut Christer Fuglesang att reflektera över de 50 år som gått ur ett bredare perspektiv?

Läs Christer Fuglesangs tankar om 50 år med bemannad rymdfart.

Bild: Christer Fuglesang.

4. En upptäcksresande karamell - Den underbara resan genom rymdsverige

När Charlotte och jag gav oss iväg för att upptäcka rymdsverige hade jag höga förväntningar - trodde jag! Jag visste inte exoplanetskräp om vad som väntade...

Vi har upplevt saker andra bara drömmer om. Och vi delar med oss av ALLT i serien som du bara måste kolla in.

Se mitt favoritavsnitt med astronomen Carina Persson och geofysikern Hans-Georg Scherneck.

Här hittar du alla avsnitt i serien Den underbara resan genom rymdsverige.

Bild: Charlotte gör sig redo att kolla in 20-meters radioteleskopet i Onsala. Mäktigt!

BONUSKARAMELL!

Jag blir alltid lite känslosam av rymden. Vet inte varför, men jag är väl en hopplös romantiker. Därför vill jag även ge dig, kära läsare, en bonuskaramell med...

...fyra Star Trek-avsnitt som får mig (och snart dig) att gråta:

- This Side Of Paradise (Star Trek: The Original Series, säsong 1, episod 24)

- The Inner Light (Star Trek: The Next Generation, säsong 5, episod 25)

- The Visitor (Star Trek: Deep Space Nine, säsong 4, episod 3)

- Tuvix (Star Trek: Voyager, säsong 2, episod 24)

(De här avsnitten innehåller inget treknotekniskt mumbojumbo, utan bara riktigt bra historier och vackert skådespeleri.)

Och när vi slutligen står där på nyårsnatten och blickar upp mot upp mot stjärnorna...då tänker jag på varför vi vill utforskar rymden? Är det spänningen? Är det mysteriet?

Jag vet i alla fall vad mitt svar är: att vi vill leva länge och blomstra tillsammans här på vår enda lilla jord.

Gott nytt rymdår från dina vänner på Rymdkanalen.

/Arvid

Julkometen Lovejoy prydde himlen

Sofia-Rymdkanalen — Fri, 30 Dec 2011 08:59:25 +0000

Bild: Kometen över observatoriet i Chile, Guillaume Blanchard.

Den nyligen upptäckta kometen Lovejoy framträder i nya häpnadsväckande fotografier och en så kallad timelapse-film har tagits vid ESO:s Paranalobservatoriet i Chile. Den södra stjärnhimlen hedrades av ett besök av kometen efter att den oväntat överlevde ett nära möte med solen.

Bild: Lovejoy passerar över Santiago de Chile, Yuri Beletsky.

Comet Lovejoy from the VLT, Chile from Gabe Brammer on Vimeo.

Den ljusstarka kometen sågs även från den Internationella rymdstationen ISS, där besättningen tog en annan otrolig timelapse-film medan de filmade blixtar på jordens nattsida. Kolla in den!

Se de första bilderna tagna av Plejaderna

Sofia-Rymdkanalen — Thu, 29 Dec 2011 08:49:59 +0000

Vår gästbloggare Göran Boberg skrev igår om när han den 17 december var i Kourou för att se uppsändningen av Plejaderna, ett franskt satellitsystem bestående av två satelliter som Sverige medverkar i. Satelliterna har ett delat civilt-militärt uppdrag med förmåga att urskilja mycket små detaljer på jordytan. De kan urskilja föremål ned till en storlek på 70 cm. Riktigt häftigt!

Läs gärna Görans mycket bra inlägg här så får du veta mer om projektet.

Redan nu har de första bilderna från satelliterna kommit, här är några smakprov. Kan du se vilka platser det är?

Bilderna kommer från CNES, den franska rymdstyrelsen.

Gästbloggare: Rapport från uppsändningen av Plejaderna

Wed, 28 Dec 2011 08:56:25 +0000

Bild: Plejadsatellit, cnes.fr

Efter flera års förseningar var det så dags för uppsändningen av Plejaderna, ett franskt satellitsystem som Sverige medverkar i. Plejaderna är ju namnet på en stjärnbild och betyder egentligen ”sjustjärnorna”. Beteckningen talar för att det ursprungligen planerades sju satelliter i programmet men det blev bara två. Satelliterna har ett delat civilt-militärt uppdrag med förmåga att urskilja mycket små detaljer på jordytan. Från en bana på ca 70 mils höjd kan kamerorna ombord urskilja föremål ned till en storlek om 70cm! Svindlade teknisk förmåga. Satelliterna kan dessutom titta både bakåt och framåt och på så sätt skapa stereobilder i 3D. Det säger sig själv att militären är intresserad av en sådan förmåga för spaning och den franska militären är därför en stor beställare. Data har också stort värde inom lantmäterisektorn för karteringar och stadsplanläggning. Sverige har fått attraktiva utvecklingskontrakt till rymdindustrin som bidragit med omborddatorer och markstationen i Kiruna för datamottagning. En liten kvot data har vi också rätt till.

På flygplatsen i Cayenne, huvudstad i Franska Guyana där Europas rymdbas ligger, väntar hedersvakten ur Främlingslegionen som spelar Marseljäsen för oss ankommande gäster. Det är drypande fuktigt och hett, kontrasterna mor slasket hemma är slående. Vi slussas vidare till Kourou där själva uppsändningsplatsen ligger. Säkerhetspådraget är rigoröst. Vi checkas ut och in med olika brickor i knippen runt halsen. Vägkorsningarna bevakas av stridsfordon med militär i högsta hugg i kanontornen. Rymdbasen är helt klart av strategiskt intresse.

Raketuppsändningen ska ske på natten med en rysk raket, Souyz som självaste Gagarin fick resa med på den första rymdfärden. Det är alltså en gammal och beprövad modell som har visat sig verkligt tillförlitlig. Att skicka upp raketen från ekvatorn istället för Ryssland tjänar man på. Ett helt extra ton nyttolast kan placeras i bana genom att dra nytta av jordrotationen som är snabbare vid ekvatorn. För att serva raketen och rampen har ett litet ryskt samhälle etablerats i här regnskogen. Det känns lite som Tintin-film att ta sig genom den täta tropiska vegetationen som plötsligt öppnar sig. Där ligger en gigantisk raketbas med stora byggnader för att sammanfoga raketer och satelliter, ramper, torn, spår och tillfartsvägar. Och mitt i alltihop vajar den svenska flaggan, tillsammans med övriga ESA-länders!

Åskådarplatsen ligger på behörigt avstånd från raketen ,några kilometer bort. Raketen står belyst långt där borta, väl synlig genom en uthuggning i regnskogen . Nedräkningen är automatiserad men för effektens skull läser projektledaren upp de sista tio stegen; … fem, fyra , tre, två, ett och lift off! Grodorna som har hållit konsert i tropiknatten tystnar plötsligt. De borde väl vara vana vid det här laget kan man tycka. Från raketen hörs ännu inget men en gul flamma tänds i nederdelen. Raketen segar sig upp genom molnen och eldkvasten förvandlar natt till dag. Spridda moln ligger i etage över uppsändningsplatsen och när raketen passerar igenom ”tänds” molnen liksom av det intensiva ljuset i tur och ordning. Hasigheten ökar och snart pilar raketen bort över himlen som en liten gul prick och allt är över. Med en handkikare kan man efter en stund se booster-raketerna falla av från raketens sidor. Allt gick väl och Plejadernas första satellit placerades ut i rätt bana, liksom de fem övriga satelliterna i samma raket. Hela sekvensen tog hela tre timmar.

Grodorna tar tillbaks regnskogen.

/Göran Boberg

Läs mer om satelliterna här.

Tips till barnen men jag tyckte det var rätt kul också...

Charlotte-Rymdkanalen — Tue, 27 Dec 2011 09:09:14 +0000

... nämligen ESAs barnsida. Full med pussel, målarbok och mycket mer.

Missa inte deras lab, där hittar du en himla massa pyssel som inte är på datorn. Utan du bygger exempelvis din egen Hipparcos glob.

Nu ska jag fortsätta fylla i min Galileo :)

God fortsättning!

Julkalender, lucka 24

Redaktionen-Rymdkanalen — Sat, 24 Dec 2011 06:00:00 +0000

Klicka på bilden!

Dags för dockning

Sofia-Rymdkanalen — Fri, 23 Dec 2011 11:00:17 +0000

Bild: Uppsändningen i onsdags, NASA.

I onsdags satte en soyuz av mot ISS lastad med tre nya besättningsmän. Idag, nästan exakt två dygn senare är det hög tid för dockning. Klockan 16.22 svensk tid ska det ske.

Efter en sån lång resa måste man allt blivit lite mör. Det kommer nog bli skönt för dem att sväva/segla/luftsimma in till de andra på ISS. Luckan kommer att öppnas klockan 18.45 svensk tid.

Se dockningen live här! Sändningen börjar klockan 15.45.

Julkalender, lucka 23

Redaktionen-Rymdkanalen — Fri, 23 Dec 2011 06:00:00 +0000

Klicka på bilden!

Third Rock Radio, Nasas nya radio

Redaktionen-Rymdkanalen — Thu, 22 Dec 2011 06:00:00 +0000

Tycker du om rymden så mycket som vi gör? Gillar du att lyssna på internetradio? Då är detta absolut något för dig!

Vi pratar om Nasas nya internetbaserade radiostation, Third Rock Radio.

Det huvudsakliga syftet med detta innovativa projekt är att engagera allmänheten och inspirera en ny generations vetenskapsforskare och ingenjörer.

Rock, indie och rymd. Visst låter det intressant?

Julkalender, lucka 22

Redaktionen-Rymdkanalen — Thu, 22 Dec 2011 06:00:00 +0000

Klicka på bilden!

Nu är det bara en timme kvar till start!

Sofia-Rymdkanalen — Wed, 21 Dec 2011 12:05:18 +0000

Bild: Allt står klart för start i Kazakstan, NASA.

Nu närmar sig uppsändningen av de tre herrarna till ISS. Kolla gärna in alltsammans live på NASA TV. Uppsändningen ska ske kl 14.16 svensk tid.

Läs även gårdagens inlägg om uppsändningen.

Tips! Hitta på något rymdigt under jullovet

Charlotte-Rymdkanalen — Wed, 21 Dec 2011 09:09:31 +0000

Nu är det snart jul i varje stuga… men ni kanske inte vill sitta inne hela ledigheten. Så därför tänkte vi tipsa om lite sköna rymd-saker som ni kan hitta på.

1. Gå på film! Film i 3D! På en 17 meter bred bild!
Cosmonova i Stockholm bjuder på två rymdfilmer "Solsystemets värsta väder" och "Kollsioner i kosmos". Jag hoppas jag kommer iväg snarast, för dessa vill jag verkligen se.

2. Gå på utställning.
Utställningen "Och jorden hon snurrar" på Alba Nova handlar om jordens rörelse och vår stjärnhimmel. Den är för både barn och vuxna, alla som är intresserade av att lära sig olika stjärnbilder och hur man orienterar sig på stjärnhimlen. Men här är det skynda, skynda som gäller. Utställningen fortsätter bara 2011 ut.

3. Testa, lek och lär… för alla åldrar.
Science centers finns lite runt om i Sverige och är alltid kul för den som är nyfiken, oavsett ålder. Men just här och idag vill jag tipsa om Tekniska museet, Universeum och Tom Tits. Där har jag haft mycket kul. På Tekniska museet är ju tyvärr NASA utställningen borta men mycket annat kul finns kvar. För utställningar just nu, kolla här.

Kommer ni ihåg när vi var på Tom Tits? Annars kolla på klippet här under.

Och om ni hellre sitter under en korkek, det vill säga blir hemma i stugan :) Då vill jag tipsa om att baka och bygga pepparkakshus, pepparkakshus som inte ser ut som vanliga hus. Det vore härligt om någon av er har gjort ett rymdigt. Då får ni lova att skicka en bild.

Här är det som jag och några kompisar gjorde i år. Men nästa år får det bli en raket eller astronaut, om jag får bestämma.

Julkalender, lucka 21

Redaktionen-Rymdkanalen — Wed, 21 Dec 2011 06:00:00 +0000

Klicka på bilden!

Uppsändning till ISS lagom till jul

Sofia-Rymdkanalen — Tue, 20 Dec 2011 09:19:42 +0000

Bild: Från vänster: Don Pettit, Oleg Kononenko och André Kuipers. ReelNASA

Lagom till jul kommer ISS att fyllas på med tre nya besättningsmän. I morgon klockan 14.16 svensk tid är det klart för start från Bajkonur i Kazakstan (om allt går enligt planen). Dockning och ombordstigning på ISS sker sedan exakt två dygn senare.

En av dem är europén André Kuipers men han åker inte ensam utan tillsammans med den ryske kosmonauten Oleg Kononenko och NASA-astronauten Don Pettit. De kommer att vara uppe på ISS i nästan fem månader.

Detta kommer att vara Andrés andra besök på ISS efter sitt 11 dagar långa besök i april 2004. "Det känns som att åka hem, men huset kommer att ha fördubblat sin storlek sedan mitt senaste besök", säger André. Under hans förra besök hade rymdstationen nämligen bara fyra moduler (Zarja, Unity, Destiny och Zvezda) och plats för två permanenta besättningsmän. Idag tar ISS sex permanenta besättningsmän eftersom den gradvis har byggts ut sedan dess.

Vi säger lycka till och trevlig resa!

Här är en film som visar hur de förbereder sig inför uppsändingen.

Julkalender, lucka 20

Redaktionen-Rymdkanalen — Tue, 20 Dec 2011 06:00:00 +0000

Klicka på bilden!

Julkalender, lucka 19

Redaktionen-Rymdkanalen — Mon, 19 Dec 2011 06:00:00 +0000

Klicka på bilden!