Svensk forskare om arbetet med CHEOPS

Rymdteleskopet CHEOPS
Rymdteleskopet CHEOPS
 
ADS–Spain

Carina Persson är forskare vid Chalmers och arbetar just nu med förberedelserna inför uppsändningen av rymdteleskopet CHEOPS. Här nedanför rapporterar hon från CHEOPS Science Workshop och Open Time workshop 24-27 juli 2017 i Österrike.

Sommarsemestern är tillfälligt avbruten för en konferens i Schloss Seggau några mil söder om Graz i Österrike. Här samlas just nu 90 forskare från Europa och USA för att diskutera hur framtida forskning med rymdteleskopet CHEOPS (Characterising ExOPlanet Satellite) bäst ska utföras. CHEOPS kommer att observera transits av exoplaneter med en extremt hög noggrannhet vilket ger information om exoplaneternas storlek (relativt sin stjärna) tillsammans med en mängd andra viktiga parametrar. Uppskjutningen kommer att ske med en Soyuez-Fregat raket från Guiana Space Centre tillsammans med en annan satellit. Första tillfället för uppskjutning är i slutet av 2018. För närvarande går alla förberedelser som planerat, men det gäller att inget oväntat händer – annars hinner inte CHEOPS bli klar i tid för uppskjutning. Vilket alla naturligtvis är medvetna om och sätter extra press på jobbet.

En mycket viktig del i förberedelserna för CHEOPS är att noggrant välja ut vilka stjärnor som ska observeras och vid vilken tidpunkt. CHEOPS kommer nämligen inte att utföra en avsökning av himlen efter nya exoplaneter vilket är det vanligaste. Istället kommer man att observera en stjärna i taget som man redan vet har en eller fler exoplaneter (ofta upptäckta med andra metoder). På detta sätt blir observationerna väldigt effektiva eftersom man vet både var på himlen och när en transit kommer att ske. Man satsar helt enkelt på kvalitet framför kvantitet. Men det här ställer stora krav på att objekten är mycket väl utvalda och en mycket tajt schemaläggning vilket är föremålet för många diskussioner. Många föredrag handlar därför inte bara om CHEOPS nuvarande status och planering, utan även om andra teleskop som kan ge input till vilka objekt som CHEOPS ska observera (t ex rymdteleskopen Kepler/K2 och TESS som ska skjutas upp i mars 2018 med Falcon 9), eller som kan användas för uppföljningsobservationer för att bestämma exoplaneternas massa. CHEOPS livslängd är minst 3,5 år så det är många timmars observationer som ska planeras. 

Föredragen behandlar även de olika vetenskapliga frågorna som CHEOPS kan användas för att besvara, t ex strukturen av de närmaste och ljusstarkaste transiterande Super-Jordarna och Neptunus, varför vissa exoplaneter har väldigt låg täthet med mycket gas (”puffy planets”) medan andra är utan gas (silikater-järn planeter med hög täthet). Mass-radie relationen för exoplaneter kommer att förbättras rejält för låg-massiva exoplaneter, vilken kan relateras till teoretiska modeller för planetbildning och utveckling. Man vill också hitta nya exoplaneter i system med redan kända exoplaneter, trojaner, månar, ringar mm.

Science workshopen pågår 2,5 dagar, sedan tar Open Time workshopen vid under en dag. 20% av observationstiden är nämligen öppen för generella ansökningar, men det gäller att veta hur man gör. Är mitt favoritobjekt synligt för CHEOPS vid den tid på året som det behöver observeras? Hur mycket tid behövs? Vad ska finnas med i min ansökan och hur gör jag? Föredrag kommer att hållas om de tekniska detaljerna och observationsmöjligheterna, men vi kommer även att få demonstrationer och själva få testa de olika verktyg som behövs för att kunna skriva en ansökan, förbereda observationerna, och senarehämta data i arkivet när observationerna väl är genomförda. 

Schemat är packat och huvudet snurrar rejält i slutet av dagarna. Men jag har fortfarande lite kvar av en välbehövlig semester när jag kommer hem innan jag ska börja tillämpa allt nytt jag lärt mig den här veckan.

Jag kommer att återkomma med fler CHEOPS nyheter framför allt under 2018. Dessutom pågår vårt arbete med PLATO som kommer att ta ytterligare ett rejält kliv framåt i exoplanetforskningen. Många svenska forskare är inblandade i både CHEOPS och PLATO och vi ser alla fram emot att få ta emot alla nya högkvalitativa observationer som kommer att börja trilla in om bara något år. Förhoppningsvis kommer vi att lära oss helt nya saker vi inte ens har kunnat föreställa oss.

Ha en bra fortsatt sommar! 
Rymd-Carina

 

Läs Rymdkanalens andra inlägg om CHEOPS här eller läs Carinas arikel om CHEOPS i Populär astronomi här.

 

 

Från Sverige deltar fyra forskare på konferensen. Från vänster till höger: Malcolm Fridlund och Carina Persson från Chalmers, Melvyn Davies och Alex Mustill från Lunds observatorium står framför en modell av CHEOPS i skala 1:3 (CHEOPS spegel är 30 cm och den totala längden är 1,3 m). Elva ESA medlemsländer, inklusive Sverige, och ESA står bakom CHEOPS som leds från Schweiz. Malcolm och Carina jobbar med att utveckla och testa mjukvaror som analyserar ljuskurvor och karaktäriserar även exoplaneter med hjälp av markbaserade uppföljningsobservationer. Melvyn och Alex utvecklar teoretiska modeller för planetbildning och utveckling. Malcolm är dessutom med i CHEOPS science team, och Melvyn är styrelsemedlem. Många fler forskare i Sverige är inblandade i CHEOPS vars svenska verksamhet leds av Alexis Brandeker i Stockholm (också medlem i CHEOPS science team).

 

snsb-logo

På Rymdkanalen kan alla rymdintresserade följa svenska och internationella nyheter och händelser inom rymdvärlden. Rymdkanalen ägs och drivs av Rymdstyrelsen.