Temavecka Envisat: Satellitövervakning av vattenkvalitet

Bild:  Koncentrationskartor för Mälaren, Vänern och Vättern. (Klicka på bilden)
 

Våra kustnära vatten påverkas av sjöfart, fiske och föroreningar från städer, industriområden och jordbruk. Analys av tillståndet i våra vatten och identifiering av föroreningskällor kräver effektiva övervakningsprogram.  Fjärranalysinstrument ombord på Envisat, som till exempel Meris spektometrer, är väldigt viktiga för övervakning av svenska sjöar och hav. Alla länder omkring Östersjön har utvecklat metoder för att kunna använda observationer från Envisat i detta syfte. I Sverige har ett arbete kring detta pågått i flera år och man har under Envisat:s livstid gått från forskning till användning inom detta område. Idag finns det en webbportal , vattenkvalitet.se, där man dagligen kan få information om tillståndet i delar av våra vatten.

Vi ställde några frågor till en av de inblandade i projektet, Petra Philipson från Brockmann Geomatics Sweden AB.

- Kan du berätta lite om webbportalen vattenkvalitet.se?

www.vattenkvalitet.se är en tjänst för vattenkvalitetsövervakning i våra stora sjöar och i Östersjön. Molnfria MERIS data bearbetas och koncentrationskartor för klorofyll, suspenderat material och humus ämnen produceras och läggs upp på servicens webtjänst inom ett par dagar från att bilden registrerats. Servicen pågår i dagsläget mellan april och september.  I slutet av säsongen sammanställer vi alla data och tar fram statistik i form av tidsserier och månadsmedel m.m. för befintliga kontrollstationer.

Vilka fjärranalysinstrument ombord på Envisat används för övervakning av våra sjöar och hav?

För servicen jobbar vi  med MERIS, men AATSR är också av intressen m.a.p. SST- Sea Surface Temperature

Hur använder ni er av den data som ni får från satelliten?

Data vidarebearbetas och omräknas till vattenlämnade radians, som i sin tur räknas om till koncentrationer av klorofyll, suspenderat material och humusämnen i vattnet.

- Finns det fortfarande behov av fältinformation?

Från satellitdata kan vi bara uppskatta de beståndsdelar som påverkar vattnets färg, vilket innebär att vissa ämnen fortfarande måste bestämmas i lab. Sensorns spatiella upplösning på 300 meter är också begränsande och gör att det i dagsläget är svårt att komma åt små sjöar och vikar. Vi ser inte satellitdata som en konkurrerande ersättare till fältprovtagning utan som ett MYCKET starkt komplement och stöd till alla handläggare som jobbar med övervakning och kartering. Den yttäckande information som bilderna ger kan inte fås från någon annan källa och är nödvändig.

- Hur ser framtiden ut när det gäller fjärranalys och övervakning av vattenkvalitet?

Jag kan inte se att det finns någon annan riktning än att satellitdata kommer att vara en väsentlig del av vattenkvalitetsövervakning, men det finns idag inget utarbetat arbetssätt eller riktlinjer för hur man som miljösamordnare eller handläggare kan använda sig av den satellitbaserade informationen.