Rymdkanalens läsare fotograferar ISS
En av våra läsare har skickat in en bild på ISS. Kul!
Detta damp ner i vår inkorg i fredags.
-----
Hej!
Jag tog ikväll en bild på ISS när den passerade och var synlig i ca 2 minuter från Karlshamn. Ni får använda bilden helt fritt. Såg även Discovery passera ca 7 min tidigare men den var lite ljussvagare så den fotade jag inte. Jag gick efter tiderna på nasa.gov där man kan se tiderna och de stämmer rätt bra.
Mvh/
Mathias
----
Sånt här gillar vi, skriv gärna in till oss eller kommentera här under om du har en rymdhistoria att berätta :)
Kommentarer
Hej! Har någon räknat på den
Hej!
Har någon räknat på den frigjorda energin inträdet i atmosfären(friktionen) ? Jag är inte säker på formeln och har inte specifikationerna heller, kanske någon annan har det. Retardationen X massan/tiden och en konstant för atmosfärens sammansättning ? Någon som vet bättre?
Och hur stor del av energin som frigörs vid återkomsten i förhållandet till den som går åt vid uppskjutningen ?
En liten vardagstanke från Björn
Igen vänder jag mig till vår
Igen vänder jag mig till vår rymdexpert Robert... här kommer hans svar.
Hej Björn,
Det är inga lätta frågor du ställer men jag tänkte försöka ge förslag på hur du åtminstone kan gå vidare om du vill fördjupa dig i detta. När det gäller friktionen när man närmar sig en tätare atmosfär så beror den av något som brukar benämnas "ballistisk koefficient" kom är ett mått på en farkosts benägenhet att bromsas upp i ett medium. Ytterligare måste du studera begreppet "Scale Height" som ger atmosfärens täthet på en viss höjd. Uppbromsningen av en farkost frigör rimligtvis energi i atmosfären samt värmer upp farkosten precis som du säger.
Vid uppskjutning så åtgår en stor del energi till att lyfta "avgaserna" till en viss höjd, alltså potentiell energi. Förhållandet du refererar till får du helt enkelt räkna på.....
Lycka till,
Robert
Tack Robert för svaret? Som
Tack Robert för svaret?
Som jag trodde, ingen lätt fråga. Inget lätt svar. Har ganska klart för mig de olika faktorerna, gäller bara att vara säker på sin sak.
Grundtanken var faktiskt(Håll i er) att lagra denna energi och i någon form,( det kanske inte är sådana energimängder att det kan löna sig)men att lagra energin så på den höjden där rymdfarkosten kommit ner i mer Civiliserad hastighet dvs. när det göttaste av friktionen försvunnit, kanske MACH2-3? och sedan ta vara på den energin vid nästa uppskjutning, jag kan inte säga i vilken form energin ska lagras resp. överföras till acceleration. Kan vara i gas, värme, eller vad som. Varje enhet massa kostar ju att lyfta och kräver behållare (tankar) som är dödvikt.Finns det någon länk för konstanter av dessa slag att tillgå på nätet?
Jag funderar på just rymdforskningens möjliga utveckling att färdas till andra solsystem.
Jag frågar: Kan det rentmatematisktvaramöjligt då närmaste solsystem ligger på 50 ljusårs avstånd. För att ta oss dit så tar det 50 i ljusets hastighet 30000km sek 1080000000/108-exp7 km i timmen. 28000 är mer långtidsparkering i jämförelse.
Att accelerera med 1G vilket motsvarar normalt tryck mot underlaget till ljusets hastighet måste ta rätt lång tid, denna tid liksom retadationen med 1G måste kompenseras med Warphastighet, vilket vi vet rätt lite om om vad som händer. Oavsett relativitetsteorin om långsammare åldrande med ökad hastighet så undrar jag om en mansålder räcker särskillt långt i dessa sammanhangoch därmed våra fysiska möjligheter att ens nå våra närmaste planetsystem. Får väl poängtera att manövrering och kursändringar i dessa hastigheter, detection av meteoriter skrot och annat löst måste ske med någon form av överljushastighetsradare eller helt enkkelt räkna in alla möjliga stoftoch annat som kan komma i farkostens väg under hela resan då den tiden som resan tar.
Men trots allt så är det en bedrift att komma upp i luften, har tränat länge själv men inte kommit längre än jämfotahopp =)
Hälsningar Björn
Hej, Vi har tema rymden i
Hej, Vi har tema rymden i skolan. Och jag undrar, varför blir det så varmt när man kommer in i atmosfären?
Hälsningar, Frida
Svar från vår rymdexpert
Svar från vår rymdexpert Robert :)
Hej Frida,
Tack för en mycket bra fråga! I rymden, utanför vår atmosfär, är det nästan vakuum vilket betyder att där finns inga partiklar (syremolekyler exempelvis) så som i vår atmosfär. I vår atmosfär finns däremot en rad partiklar vilka ger upphov till en mycket högre täthet än i rymden. Detta gör att när t.ex. Rymdfärjan skall göra återinträdet till jorden stöter den helt plötsligt på vår atmosfär och friktion uppstår. Friktionen blir väldigt stor eftersom rymdfärjan kommer med väldigt hög hastighet, ca 28000 km/h. Denna friktion alstrar sedan värme på samma sätt som att du känner värme om du gnuggar dina handflator mot varandra under en tid.
/Robert